Kommundirektör förutspår kaos i flera välfärdsområden nästa vecka

29.12.2022

Om några dagar blir den efterlängtade och omtvistade vårdreformen verklighet. Reformen kommer att ge upphov till en identitetskris för kommunerna. Det anser två experter som vi har talat med.

Efter 20 års politisk dragkamp överförs social- och hälsovården och räddningsväsendet till de nya välfärdsområdena den första januari.

– Kommunerna har ju ansvarat för social- och hälsovården sedan 1800-talet. Det blir en stor omställning. Maktförskjutningen kommer att föda en identitetskris för många kommuner, säger Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet.

Heikki Hiilamo ör professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet.

Enligt Hiilamo blir det nu större fokus på utbildningsväsendet och markanvändningen inom kommunerna framöver.

– Vi får räkna med en del omställningsproblem efter årsskiftet. Så går det alltid när nya administrativa enheter tar form. Vårdreformen utgör inget undantag, säger Siv Sandberg, universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.

Läs också: Experter om välfärdsreformen: Halvfärdiga nätsidor, uppdateringar görs

Gnissel i maskineriet

Sandberg förutspår att det kan bli problem med personalförvaltningen, it-systemen och löneutbetalningen under de första månaderna nästa år.

Siv Sandberg är universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. (Foto: Robert Seger/Kommuntorgets arkiv)

– Vi kan vänta oss ett gnissel i maskineriet. Personalstyrkan består ju till vissa delar också av inhoppare och vikarier och det händer lätt att deras arbetsinsatser glöms bort i administrativa reformer, säger Sandberg.

Enligt Sandberg kan det dröja länge innan vårdreformen är etablerad.

– Forskningen visar att det kan ta upp till tre mandatperioder innan en ny organisation av den här kalibern är inkörd, säger hon.

De samkommuner i åtta välfärdsområden som har samordnat sin social- och hälsovård innan lanseringen av vårdreformen har det bättre förspänt.

Tomas Häyry är stadsdirektör i Vasa. (Foto: Vasa stad / Företagarna i Finland.)

– Vi förlorar cirka 40 procent av vår omsättning efter årsskiftet. Nu gäller det att anpassa sig till den nya kostymen. Vi har en föraning om vad det innebär eftersom vi överförde den kommunala social- och hälsovården till samkommunen redan för ett år sedan, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.

Vilka är de lärdomar som du kan dela med dig till andra kommuner?

– Det har varit ett tufft år och det har tagit väldigt lång tid att styra upp omställningen i praktiken. Vi talar ändå om en ofantligt stor reform. Jag är rädd för att det kommer att utbryta kaos i en stor del av landets välfärdsområden efter årsskiftet, vilket kan försvåra samarbetet med kommunerna, säger Häyry.

Läs också: Välfärdsområdenas lägesbilder: beredskapen har höjts och stämningen är tillitsfull

Jäven en black om foten

Enligt Tomas Häyry har jävsproblematiken försvårat beredningen av vårdreformen i Österbotten då många beslutsfattare sitter på flera stolar och på bägge sidor av samma bord.

Vasa stad har ändå sitt på det torra, men ännu återstår huvudvärk kring överföringen av fastigheter.

– Trots att till exempel hälsovårdscentralernas verksamhet har överförts till välfärdsområdet ansvarar kommunen fortfarande för de lokaler och lån som vi har tagit för att bygga eller renovera fastigheterna. Skulderna belastar vår ekonomi samtidigt som vår position på finansmarknaden har försämrats, säger Häyry.

Ulf Stenman är direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet. (Foto: Kommunförbundet.)

Ulf Stenman, direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet, bekräftar Häyrys farhågor.

– Ägorätten, förvaltningen och betalningen av de fastigheter som nu övertas av välfärdsområdena kommer säkert att diskuteras mycket nästa år eftersom det kvarstår problem, säger Stenman.

Finansieringen kommer att utgöra ett annat tvistefrö.

– Det finns ett stort finansieringsunderskott i vårdreformen. Det kommer att bli tuffa förhandlingar om statsandelarna till social- och hälsovården nästa år, säger Hiilamo.

I takt med att kampen om pengarna hårdnar kan relationerna mellan kommunerna och välfärdsområdena polariseras, anser Siv Sandberg.

Jag är rädd för att det kommer att utbryta kaos i en stor del av landets välfärdsområden efter årsskiftet – Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa

Arbetsbilderna stöps om

Vårdreformen innebär också nya arbetsbilder för många löntagare. Ulrika Lundberg jobbar som chef för äldreomsorgen i Pargas stad. Från och med årsskiftet blir hon områdeschef med ansvar för Pargas, Kimitoön och Åbo stads svenskspråkiga serviceproduktion.

Lundbergs personalstyrka kommer att växa med tiotals procent. Trots det förblir hennes lön nästan densamma som tidigare.

– Det är fortfarande oklart vad som ska ingå i mitt ansvarsområde i Åbo. Situationen lever in i det sista, säger Lundberg.

Lundberg har i likhet med alla andra chefer inom social- och hälsovården och räddningsväsendet semesterstopp fram till slutet av januari.

– Det har varit arbetsdrygt att överföra avtals-, register- och klientuppgifter och avstämma vem som ansvarar för vad efter årsskiftet, säger Lundberg.

Vid Mellersta Österbottens och Jakobstads räddningsverk är stora ommöbleringar att vänta nästa vecka.

– Upp till 29 personer som jobbar för oss i Larsmo, Kronoby och Jakobstad överförs till Österbottens välfärdsområde medan personalen i Karleby kommer att ingå i Mellersta Österbottens välfärdsområde, säger Jouni Leppälä, räddningsdirektör i Karleby.

Läs också: Teknokraterna lade beslag på toppjobben i välfärdsområdena

Tidigare kommunens ansvar, från 1.1.2023 kärnverksamhet i välfärdsområdena. Det är ändå hela samhället som berörs av omställningen. (Foto: Anna Sandström)

Svenskan består

Leppälä anser att invånarna i regionen inte kommer att märka av någon större skillnad i kundbetjäningen efter årsskiftet, trots att räddningsverket nu klyvs itu.

– Administrationsspråket vid Karleby räddningsväsende kommer att vara finska, men vi har fortsättningsvis personal som kan betjäna kunder på svenska, säger Leppälä.

I Västra Nyland blir omställningen inte lika dramatisk som i Karleby.

– Det geografiska ansvarsområdet kommer för vår del inte att påverkas alls av vårdreformen. Personalen förblir också densamma som tidigare, säger Clas Tallberg, brandchef på Västra Nylands räddningsverk.

Synkroniseringen av nya säkerhets- och it-system slukar just nu en del av hans arbetstid.

– Vi använder oss för närvarande av två parallella it-system, vilket innebär att jag tills vidare är inloggad i två bärbara datorer, säger Tallberg.

Hur går det då för utbudet på svenskspråkiga tjänster inom social- och hälsovården efter nyåret? Vi låter frågan gå till Siv Sandberg.

– Jag befarar att lagens goda politiska avsikter att stärka svensk service tunnas ut när de omsätts i praktiken i välfärdsområdena. Det är inte lätt att verka för svenska särlösningar i en så här stor reform, säger hon.

En detaljerad karta med information om välfärdsområdena (på finska) hittar du på adressen soteuudistus.fi

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här