Experter: Oklar rollfördelning överskuggar vårdreformen
älfärdsområdet ansvarar för att invånarna i området får behövlig specialiserad sjukvård. Foto: Kuntalehtis arkiv, Seppo Haavisto
Flera sakkunniga förutspådde kaos och omställningsproblem inför vårdreformen då Kommuntorget gjorde en rundringning i fjol. Hur gick det sedan?
– Till vissa delar har mina farhågor besannats. Både välfärdsområdena och kommunerna har varit tvungna att släcka en lång rad buskbränder efter att reformen trädde i kraft, säger Tomas Häyry (bilden nedan), stadsdirektör i Vasa.
Häyry hänvisar bland annat till diffus rollfördelning, problem med inkörningen av nya datasystem och konkreta sakfrågor som faller mellan stolarna.
Så här skrev vi 2.1.2023: Hur ska det gå? Nu gäller de nya välfärdsområdena
– Ett bra exempel är ovissheten kring vem som ska styra upp utdelningen av mathjälp och förnödenheter till ekonomiskt utsatta familjer. Social- och hälsovårdsministeriet har fortfarande inte bestämt sig om det hör till välfärdsområdenas eller kommunernas ansvar, säger Häyry.
Han påminner också om de ekonomiska utmaningar som är att vänta.
– Vi ser redan nu hur många välfärdsområden gör enorma budgetunderskott samtidigt som ofantliga sparplaner är i görningen, säger Häyry.
Vasa stad förlorade 40 procent av sin budget vid årsskiftet då vårdreformen blev verklighet. Hur har ni anpassat er?
– Vi bereder en ny sparbudget för nästa år. Nedskärningar på flera miljoner euro är att vänta.
Sparplaner bäddar för tvister
Enligt Ulf Stenman (bilden), direktör för svenska ärenden vid Kommunförbundet, kommer tvisterna kring ägandet och underhållet av fastigheter att aktualiseras med fördröjning.
– Välfärdsområdena ska spara cirka en miljard euro. Det enda sättet att minska på kostnaderna är att se över servicenätverket. När så sker kommer vi att få se övergivna fastigheter, som ägs av kommunerna. I vissa fall tvingas kommunerna betala amorteringar på lånen för dessa byggnader, säger Stenman.
Orsaken till att tvisterna inte har bubblat upp till ytan än så länge är enligt Stenman det faktum att sparplanerna inte har förverkligats ännu.
– Serviceproduktionen har rullat på ganska bra efter årsskiftet och vanligt folk har mig veterligen inte hamnat i kläm efter att ansvaret för social- och hälsovården överfördes till välfärdsområdena, säger Stenman.
Stenman befarar ändå att frågor som inte är lagstadgade, men som tidigare har skötts av kommunerna kan glömmas bort.
– En sådan fråga är ju det arbete som har gjorts för att förebygga hälsoproblem, alltså olika typer av friskvård och aktiva hälsofrämjande insatser, säger han.
Underbudgetering och nedskärningar
Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, förutspådde stora omställningsproblem inom välfärdsområdena då vi ringde upp henne i fjol.
Hur har det gått då du nu har facit i hand?
– Den praktiska vården har fungerat ganska bra efter att vårdreformen trädde i kraft. Vi har inte sett något kaos. Den övergripande servicestrukturen kommer däremot att genomgå stora förändringar, vilket kan ge upphov till problem, säger Sandberg.
Diskussionen om nedskärningarna är under uppsegling, vilket skapar oro.
– Stora sparpaket har redan offentliggjorts i välfärdsområdena i Österbotten och Birkaland. I det senare fallet har man redan fattat beslut om nedläggningen av bäddavdelningar, säger Sandberg.
Sandberg ser det som ett strukturellt problem att underbudgeteringen verkar vara regel snarare än undantag i de nya välfärdsområdena.
– Tidigare kunde rikspolitikerna skyffla över ansvaret till kommunerna och uppmana dem att organisera vården på bästa möjliga sätt. Nu sitter man själv på pengarna och måste åtgärda budgetunderskotten, säger hon.
Hur har välfärdsområdena lyckats upprätthålla de svenska strukturerna?
– Folktinget påtalade nyligen problemen med bristfällig service på svenska. De största förändringarna till det sämre har säkert skett i Västra Nyland där svenska strukturer nu har inordnats i en organisation där det mesta fungerar på finska, säger Sandberg.
Enligt Svenska Finlands folkting har merparten av de tvåspråkiga vårdanordnarna inte lyckats uppfylla sina skyldigheter att tillhandahålla likvärdig service på finska och svenska.
Folktinget skriver i ett utlåtande att många svenskspråkiga patienter blir ombedda att byta språk samtidigt som det ofta saknas digitala tjänster och viktiga anvisningar på svenska.
Otydlig arbetsfördelning
– Det är oroväckande att vårdreformen har skapat nya byråkratiska och krångliga strukturer och ett visst mått av överorganisering, säger Sandberg.
I vissa fall är lagstiftningen om social- och hälsovården dessutom oklar, vilket bäddar för problem.
– En yrkesgrupp som har drabbats av detta är kuratorer och psykologer som jobbar i kommunalt ägda skolor, men som trots det är underordnade välfärdsområdenas byråkrati, säger Sandberg.
Kommunerna ansvarar fortfarande för hanteringen av beredskapen inför civila kriser, medan räddningsverken numera hör till välfärdsområdena. Det här orsakar en del huvudbry kring rollfördelningen, anser Sandberg.
Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering vill därtill begränsa välfärdsområdenas politiska inflytande.
– Regeringsprogrammet slår fast att välfärdsområdena inte ska bli något annat när de blir stora, utan att de ska koncentrera sig på social- och hälsovården. Det är inte helt uteslutet att det blir färre välfärdsområden i framtiden, säger Sandberg.
