Antti Koivukangas: Det behövs politiker som kan tala för någondera språkgruppen, utan att beskyllas för att dra hemåt

Antti Koivukangas är uppvuxen med starka Centertraditioner. Medlemskapet i SFP är pinfärskt.
Antti Koivukangas är uppvuxen med starka Centertraditioner. Medlemskapet i SFP är pinfärskt. (Privat)
20.9.2021

Dagens språkklimat är en förlängning av den smältdegel som Jakobstad upplevde på 1970-talet, säger Koivukangas, nyinvald i fullmäktige.

Han vurmar för det finlandssvenska men är ingen typisk finlandssvensk och ingen politisk broiler. Antti Koivukangas säger att för att SFP:s devis ”Nära dig” ska hålla sträck behövs en bred palett av politiker i Jakobstadspolitiken.

– Jag tror att SFP tänkte att annorlunda är bra när de bad mig kandidera i kommunalvalet.

Men Koivukangas sticker inte under stol med att partiet också förväntade sig att han skulle håva in röster, vilket också skedde. Den långa karriären på Svenska Yle – som han lämnade för att bli kommunikatör på ortens storföretag Snellman – bar frukt.

– Jag fick en tjugo år lång statsfinansierad valkampanj av Yle, skämtar han.

Att vara lokalpolitiker är en annan sorts offentlighet än att vara sportjournalist. Hur ser du på det?

– Jobbet på Yle innebar, för det mesta, en kravlös offentlighet. Som lokalpolitiker har jag ganska många röster i ryggen. Synligheten gör att jag kan snappa upp folks tankar och åsikter. Jag har tagit till hjärtat att de som röstat på mig inte är en homogen grupp. Jag ser mitt uppdrag som ett helhetsansvar.

Koivukangas säger att han kommer att fokusera på kultur- och idrottsfrågor. Dessa var också tongivande under hans valkampanj. Utöver det finns det stora kärnfrågor att se till, bland annat hur det goda sysselsättningsläget i staden ska möta inflyttningen, liksom frågor om skola, vård och omsorg samt ekonomi.

– SFP måste kunna tackla alla frågor och vara en vägvisare. Men SFP måste också gå andra partier till mötes, fortsätter Koivukangas.

Själv är han uppvuxen med starka Centertraditioner, med rötter i sjöbygden. Partimedlemskapet i SFP är pinfärskt.

– Om vi ska lyckas med att göra Jakobstad attraktivt och skapa företagsamhet behöver vi ett vänstertänk och ett miljötänk och ett businessdrivet högertänk. Även om SFP dominerar i Jakobstad så måste vi vara lyhörda, speciellt om vi ska gå mot större kommunhelheter som också kan komma att radera kommungränser. Inte nu men kanske om 8–12 år.

Också språktillhörigheten är viktig

Det här betyder inte att Koivukangas hänger sin politiska karriär på kommunsammanslagningsfrågan, eller på någon annan enskild fråga. Kommunpolitik handlar inte om att föra skyttegravskrig tills någon står som vinnare. Bakgrunden som journalist, men också engagemanget i Jakobstads kultur- och idrottsliv, ger honom ett brett perspektiv och möjligheten att föra fram invånarnas åsikter, säger han själv.

– Jag bor i en tvåspråkig stad och har fötterna i bägge språkgrupperna. Det behövs fler politiker som ibland kan tala för någondera språkgruppen, utan att beskyllas för att dra hemåt.

Språkklimatet i Jakobstad är inte det bästa. Är det något som ni politiker kan lösa?

– Bakgrunden här är att Jakobstad är en småborgerlig industristad som översköljts av arbetskraft från sjöbygden. På 1970-talet insåg dessa finskspråkiga, min egen far inkluderad, att de inte kunde åka fram och tillbaka mellan Jakobstad och orter som Evijärvi och Kortesjärvi. Deras hem var Jakobstad. Dagens situation är en förlängning av den smältdegeln, också för att de finskspråkiga halkat in i en mindre roll. Under valkampanjen talade jag så mycket finska som möjligt, och när jag har konferencieruppdrag brukar jag ibland se till att inleda på finska för att visa att jag ser och hör språkminoriteten. Vi måste se till att föra en politik som motsvarar de finskspråkigas förväntningar.

ANTTI KOIVUKANGAS

  • Ålder: 42
  • Hemort: Jakobstad
  • Parti: SFP
  • Röster i valet: 258
  • Sitter i: Fullmäktige, nämnden för bildning och välfärd, ordförande för direktionen för Wava-institutet, ersättare i stadsstyrelsen.
  • Enskilt viktigaste frågan för mig under fullmäktigeperioden: Kultur- och idrottsfrågor var biljetten som jag kom in i fullmäktige med. Jakobstad är en stark kultur- och idrottsstad och nu efter pandemin gäller det att få i gång de här sektorerna.

De är ingenjörer, informatörer, förskollärare, förtroendemän och företagare. I augusti inleddes den nya fullmäktigeperioden och 8 859 ledamöter bänkade sig i fullmäktigesalar, eller hemma framför datorn – en del möten hålls fortfarande på distans. Av de invalda är ungefär 44 procent nya ledamöter.

Kommuntorget träffade sex av dem för att fråga om intrycket så långt av att vara kommunalpolitiker och vad de vill jobba för, nu då arbetet inletts på allvar.

  • 20.9 Jakobstad: Antti Koivukangas (SFP)
  • 21.9 Hangö: Ville Ekroos (Saml)
  • 22.9 Askola: Petra Lind (SFP)
  • 23.9 Larsmo: Ina Byggmästar (KD)
  • 24.9 Lovisa: Daniel Thomasson (Centern, obunden)
  • 27.9 Raseborg: Heidi Åkerfelt (SDP)

Det här är en artikel från Kommuntorget 3/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.