Heidi Åkerfelt: Jag måste veta vilken stol jag sitter på

En trovärdig politiker måste kunna hantera stora mängder information och fatta långsiktiga beslut, säger Åkerfelt.

Heidi Åkerfelt sitter på två stolar, men är väl medveten om det.

Den nyinvalda socialdemokraten är huvudförtroendeman för JHL-anslutna bland Raseborgs stadsanställda. Arbetet och förtroendeuppdraget kan komma i konflikt med varandra. Främst ser hon dem ändå som två uppdrag som stödjer varandra.

– Jag måste veta på vilken stol jag sitter. Det gäller att undvika jäv och samtidigt kunna påverka politiken.

Kan en sådan jävssituation vara samarbetsförhandlingar, som Raseborg nyligen genomförde?

– I sådana förhandlingar ska jag dels, som huvudförtroendeman, vara personalens röst, dels, som lokalpolitiker, försöka finna andra alternativ till inbesparingar. Som politiker är det bra att kunna den fackliga biten. Det är till fördel när man försöker effektivera verksamheten.

Åkerfelt hade blivit ombedd att ställa upp redan i tidigare val. Då ville hon fokusera på det fackliga uppdraget. Inför sommarens val kände hon sig så pass bekväm i den rollen att hon tackade ja till SDP:s förfrågan.

Intresset för anställdas rättigheter har Åkerfelt haft länge, sedan hon som ung jobbade inom café- och restaurangbranschen. Arbetserfarenheter från barnskyddet och från arbetet med långtidsarbetslösa ungdomar kommer väl till handa då social- och hälsovårdsreformen står för dörren.

– Med mina erfarenheter har jag något att tillföra när det handlar om att minska marginaliseringen.

Åkerfelt påminner om att reformen berör en rad tjänster – bland annat fastigheter, städtjänster och kosthåll – och som huvudförtroendeman kan hon arbetsvardagen för dem som berörs.

Det gäller att ha en helhetssyn på reformen, men också att kunna hantera en stor informationsmängd.

Arbeta för hela Raseborg

Hon upplever att Raseborgspolitiken befunnit sig i ett övergångsskede vad gäller just den biten. För att vara en trovärdig politiker måste man kunna hantera stora mängder information och fatta långsiktiga beslut. De flesta politiker har nu kommit till den insikten, kanske främst de yngre som är vana vid ett ständigt informationsflöde.

– Sedan handlar det om vad allt man orkar sätta sig in i och därför är det bra att ansvaret är fördelat över olika nämnder. Men det krävs också en helhetsuppfattning, säger Åkerfelt som själv är ersättare i bildningsnämnden och dess svenska sektion samt fullmäktigegruppordförande för SDP.

Generationsväxlingen i Raseborgspolitiken borgar för ett bra samarbete över partigränserna, tror hon. Åtminstone tyder förhandlingarna om styrelse- och nämndplatser på det.

– Det har varit uppiggande. Man hittar gemensamma linjer utan att avstå från sina egna och jobbar för vad som är bäst för kommuninvånarna.

Viktigt är också, fortsätter Åkerfelt, att utöka invånarnas delaktighet. Som förtroendevald måste man vara mottaglig för det som Raseborgsborna funderar på.

–Jag tror många tänker på vårdreformen, klimatfrågan, ungas välmående, kollektivtrafiken och på ekonomin. På dessa frågor ska kommunpolitikerna ha svar.

Ett öppet diskussionsklimat skapar ett bättre språkklimat, säger Åkerfelt. Att finskspråkiga känner sig förfördelade är ett arv från tiden innan kommunsammanslagningen och tjänstemän och politiker måste förklara hur de arbetar för hela Raseborg, inte för Karis, Ekenäs eller Pojo.

– Vi måste konstatera att Raseborg är tvåspråkigt och att allt utgår från det.

HEIDI ÅKERFELT

Ålder: 41
Hemort: Raseborg
Parti: SDP
Röster i valet: 168
Sitter i: Fullmäktige, ersättare i bildningsnämnden och dess svenska sektion.
Enskilt viktigaste frågan för mig under fullmäktigeperioden: Social- och hälsovårdsreformen och att staden ska ha service i egen regi, liksom hur vi kan bli klimatsmartare.

De är ingenjörer, informatörer, förskollärare, förtroendemän och företagare. I augusti inleddes den nya fullmäktigeperioden och 8 859 ledamöter bänkade sig i fullmäktigesalar, eller hemma framför datorn – en del möten hålls fortfarande på distans. Av de invalda är ungefär 44 procent nya ledamöter.

Kommuntorget träffade sex av dem för att fråga om intrycket så långt av att vara kommunalpolitiker och vad de vill jobba för, nu då arbetet inletts på allvar.