Modellen kräver trots allt att Samlingspartiet och SDP kommer överens om hur borgmästaren väljs.

Förra veckan förde Vänsterförbundets stadsstyrelsemedlem i Helsingfors Veronika Honkasalo skarp kritik mot borgmästare Jan Vapaavuoris agerande i frågan om centrumtunnelprojektet (se länken längst ner).

Honkasalo kritiserade också borgmästarmodellen, som hon ser som en centralisering av makten och som en modell som gör beslutsfattandet mindre genomskinligt.

VF i Åbo inte enat i frågan

Nästa stad att ta i bruk borgmästarmodellen verkar bli Åbo. Också där finns det kritik från vänsterhåll, även om VF i Åbo inte enhälligt står bakom kritiken.

I måndags tog stadsstyrelsen i Åbo ställning till två alternativ som hamrats fram av en arbetsgrupp. Det ena alternativet är att man fortsätter med en stadsdirektör och med sektorchefer, och att samtliga väljs för 5–7 år. Denna modell skulle också stärka den roll som ordföranden och vice ordföranden i stadsstyrelse och -fullmäktige har i stadens ledning.

Det andra alternativet, som stadsstyrelsens enhälligt föreslår för fullmäktige i Åbo, är att staden går in för borgmästarmodellen, som inkluderar tre vice borgmästare.

Stadsstyrelsen var alltså enhällig, men bara tekniskt sett. Sannfinländarnas förslag om att gå in för den nya stadsdirektörsmodellen fick inte understöd i styrelsen. Inte heller VF:s representant Jaakko Lindfors fick stöd för sitt förslag. Partikollegan Pirjo Rinne valde att inte stöda Lindfors förslag som därmed också föll utan omröstning.

Tidsbundenhet ger hög moral

Lindfors förslag går ut på att stadsdirektören och sektorcheferna väljs för fyra år när fullmäktige inleder sin mandatperiod. Enligt Lindfors skulle det här innebära mindre kostnader för staden, och ledarskapet skulle bli mer demokratiskt.

– Borgmästarmodellen koncentrerar makten till ett fåtal personer, speciellt också om borgmästaren och vice borgmästarna blir ordförande i stadsstyrelsen och i de största nämnderna. Det är mycket mera makt än vad vice stadsdirektörerna nu har. Tidsbundna tjänster kräver att stadsdirektören och sektorcheferna agerar med hög moral. De måste tillfredsställa alla partier eftersom de inte vet vem som har makten om fyra år.

Lindfors befarar att om Åbo går in för borgmästarmodellen så blir det ett personalval, och mediesynligheten gynnar de största partierna.

Saml och SDP oeniga om valet

Arbetsgruppen i Åbo har tagit del av Helsingfors och Tammerfors erfarenheter av borgmästarmodellen, men framför allt är det partierna i staden som präglat hur arbetet framskridit.

Samlingspartiet och SDP är delvis inne på samma linje i frågan, men Samlingspartiet vill att kandidaterna för borgmästartjänsten ska vara kända när väljarna röstar i kommunalvalet. SDP vill att namnen ska hållas hemliga och just nu pågår förhandlingar mellan dessa rtvå om en kompromiss.

Lindfors gissning är att om ingen lösning nås så kan frågan komma att bordläggas på fullmäktiges möte på måndag. VF har inget gruppbeslut i frågan, men en majoritet kommer ställa sig bakom stadsdirektörsmodellen och den modellen får också stöd av Sannfinländarna. Det andra största partiet i Åbo, De gröna, talar för en borgmästarmodell.