Hård konkurrens om förhöjda kommunala statsandelar
Kommuner kan beviljas behovsprövade statsandelar bara det inte handlar om kroniska budgetunderskott som upprepas år efter år. Bild: Kommuntorget, Finansministeriet och Pixel.
Totalt 72 kommuner har ansökt om förhöjd statlig finansiering av Finansministeriet. Det sammanlagda värdet på dessa ansökningar är 86,7 miljoner euro. Finansministeriet har reserverat endast 10 miljoner euro för ändamålet i år. I fjol lade 56 kommuner in en motsvarande ansökan.
Den behovsbeprövade statsandelen beviljas för kommuner med tillfälliga ekonomiska svårigheter. Statsandelen är en generell inkomstpost som inte har öronmärkts för namngivna kommunala tjänster.
Över två tredjedelar av de kommuner som i år ansöker om förhöjd statsandel har färre än 10 000 invånare.
– Det finns en del överraskande större kommuner på listan i år. Till exempel Kouvola, Karleby, Hyvinge, S:t Michel och Träskända, som alla har över 40 000 invånare, har ansökt om höjda statsandelar, säger Ville Salonen, finansråd på Finansministeriet.
Ingen dramatisk utveckling
Trots att det i år är fler kommuner som ansöker om förhöjda statsandelar ser Salonen ingen orsak till oro eller dramatik.
– Vi måste komma ihåg att förra året var ett exceptionellt starkt år för den kommunala ekonomin, bland annat på grund av skattesänkningarna i samband med vårdreformen. I det långa loppet varierar antalet ansökningar stort, säger han.
Till exempel 2001 ansökte över 300 kommuner om förhöjda statsandelar. För fyra år sedan var antalet 149 kommuner på listan. Trots stora fluktuationer ökar antalet kommuner som har ekonomiska problem nästa år.
– I fjol var det 15 kommuner som hade negativt årsbidrag, men enligt vår prognos kan det vara upp till 50 kommuner som är i samma situation från och med nästa år. Ett negativt årsbidrag innebär att kommunen blir tvungen att skuldsätta sig för att finansiera sin verksamhet, säger Salonen.
Av landets tvåspråkiga kommuner har endast Kaskö, Karleby, Mörskom, Pargas och Sjundeå lagt in en ansökan om behovsprövad höjning av statsandelen i år.
– Vi fick 250 000 euro i förhöjda statsandelar för två år sedan. I år ansöker vi om 500 000 euro. På grund av sänkta statsandelar i samband med vårdreformen kommer vi att göra ett budgetunderskott på en miljon euro nästa år, säger Markku Lumio, stadsdirektör i Kaskö.
Kaskö tvingas bland annat sälja egendom och tomtmark för att balansera ekonomin.
– Kaskö hamn gör därtill ett sämre resultat än förväntat, vilket kan påverka utbetalningen av dividender till staden, säger Lumio.
Metsä Botnias beslut att avskriva planerna på att bygga en kartongfabrik på orten påverkar likaså framtidsutsikterna negativt.
– Om statsandelssystemet inte reformeras går det inte att fortsätta så här. Det går inte att uppväga bortfallet från sänkta statsandelar med ytterligare besparingar, säger Lumio.
Mörskom fick 100 000 euro i fjol
Mörskom kommun i östra Nyland har ansökt om 385 000 euro i förhöjda statsandelar. Beloppet motsvarar till stora delar kommunens budgeterade underskott på 400 000 euro för i år.
– Vi fick 100 000 euro i förhöjda statsandelar i fjol, men ingenting för två år sedan. Syftet med vår ansökan är att balansera kommunens ekonomi. Vi eftersträvar inte ett plusresultat, säger Esa Ukkola, kommundirektör i Mörskom.
Kommunen har bland annat realiserat egendom för att utöka intäkterna och inlett samarbetsförhandlingar för att tygla personalutgifterna.
– Det är framför allt vårdreformen och de sänkta statsandelarna som har försatt oss i den här situationen, säger Ukkola.
Sjundeå kommun kämpar i år med ett budgetunderskott på en miljon euro. Sjundeå har ansökt om 5 miljoner euro i förhöjda statsandelar, vilket motsvarar ungefär 80 euro per invånare.
– På grund av ett räknefel fick vi i fjol sådan information att vi skulle få en mycket större statsandel än vi var berättigade till. Nu minskar statsandelen också för 2025 i motsvarande grad, säger Juha-Pekka Isotupa, kommundirektör i Sjundeå.
Enligt Isotupa är det väldigt länge sedan Sjundeå har fått behovsprövade höjda statsandelar av Finansministeriet.
– Vi har ansökt om understöd i flera omgångar under min tid som kommundirektör, men det har blivit avslag på vår ansökan varje gång. Jag hoppas att det går vägen den här gången, säger Isotupa.
Utöver sänkta statsandelar tampas kommunen också med kostnader för överföringen av arbets- och sysselsättningstjänster och diverse rättegångskostnader.
Tillfälliga ekonomiska problem i fokus
Besluten om årets förhöjda statsandelar väntas i november eller december. Enligt Finansministeriet är kriterierna för bedömningen av ansökningarna klara som korvspad.
– Vi förlitar oss på offentliga uppgifter om kommunernas bokslut, budgetplan och det ekonomiska utfall som kommunerna har rapporterat till Statskontoret, säger Ville Salonen.
Enligt lagen kan kommuner beviljas behovsprövade statsandelar endast om de ekonomiska problemen är tillfälliga och det inte rör sig om kroniska budgetunderskott som upprepas år efter år.
– Vi kan i regel inte bevilja förhöjda statsandelar till en kommun två år i rad. Det här innebär att vi redan efter en första granskning kan utesluta många ansökningar på dessa grunder, förklarar Salonen.
Finansministeriet slår likaså fast att negativa statsandelar inte heller kan utgöra en grund för att få understöd. Finansministeriets tjänstemän beaktar hur kommunen har försökt åtgärda budgetunderskottet med andra medel.
– Vi tar inte ställning till enskilda investeringar och upplåningen av kapital för specifika projekt. Att utvärdera kommunala investeringar skulle kräva mycket mer bakgrundsmaterial och analys. Vi håller oss till boksluten och budgetplanerna, säger Salonen.
Kommuntorget har försökt nå ekonomidirektörerna i Pargas och Karleby för kommentarer.
