Finlandsmodellens framtid tryggad i lag – ”Aldrig tidigare har det gjorts en satsning på den här skalan!”

2.12.2022

I ett klassrum högst uppe i Grundskolan Norsens Cygnaeusenhet målar lågstadieelever koncentrerat mörkgröna bladliknande fat, vita skålar och andra keramiska föremål de tillverkat. Det är konstklubb enligt Finlandsmodellen som den här hösten har stadgats i lag.

Den lågmälda hiphop-biten ”What’s golden” av Jurassic 5 från ledaren Giulia Oretos noga sammansatta spellista för barn skapar en glad, avslappnad stämning i klassrummet. Några 10-åriga flickor säger att de valt klubben trots att de måste hänga på skolan en timme extra efter sista lektionen för att de gillar att själva göra konst i motsats till att gå på utställning och kolla ”tråkiga tavlor” som mamma och pappa beundrar. En kille som gör färdigt kylskåpsmagneter och ett fort uppskattar de roliga uppgifterna, känslan av frihet i valet av syssla och att det finns kompisar att vara med efter skoldagen. 

Den här artikeln ingår i nya Kommuntorget magasinet.

– I våras fick eleverna själva önska sig vilka klubbar som ordnas och på hösten fick de välja vilka de ville vara med i. Förutom konstklubben erbjuder skolan en dans- och en klättringsklubb i Norsen och en engelskaklubb i Kronohagen, berättar Clara Lindqvist som visar oss runt. Lindqvist är biträdande rektor och ansvarig för Finlandsmodellen i Grundskolan Norsen.

– Årets klättringsklubb för högstadiet är jättepopulär, vilket var glädjande för det brukar vara ganska svårt att få med högstadieelever i klubbar. Också spelklubben i fjol samlade fler än vi kunde ta och då fyllde vi den i anmälningsordning, säger hon.

Finlandsmodellens jämlikhetsperspektivet tilltalar grundskolan Norsens biträdande rektor Clara Lindqvist: – Strävan att förhindra utslagning och marginalisering i Finlandsmodellen är bra. (Foto: Tommy Pohjola)

Lindqvist berättar att hon först insåg vikten av att ha en hobby på en föreläsning av biträdande borgmästaren i Helsingfors Nasima Razmyar när denne berättade att det hon saknade mest och som skilde henne från andra var att familjen inte hade råd med en hobby. 

– Därför är avgiftsfriheten enormt viktig för jämlikhetsperspektivet, det är den som förhindrar utslagning och marginalisering, funderar Grundskolan Norsens biträdande rektor.

Clara Lindqvist säger att den andra viktiga aspekten är att barnen själva ska få vara delaktiga i valet av klubbar och har förståelse för att det kommer att ta några år för staden och staten att få balans i utbud och efterfrågan på klubbar, eftersom Finlandsmodellen ännu är i startgroparna och det först är andra året klubbarna ordnas men att det är fint att de enskilda skolorna inte längre behöver fixa klubbarna själva utan staden koordinerat står för alla arrangemang med undantag av val av klassrum för klubbarna i skolorna.

Stor satsning

I det får hon medhåll av en nöjd chef för den grundläggande utbildningen vid Svenska servicehelheten i Helsingfors.

– Aldrig tidigare har det gjorts en satsning på den här skalan! konstaterar Niclas Rönnholm och fortsätter:

– Det finns en övergripande styrgrupp för projektet med anställda personer som ska sammanföra serviceproducenterna med skolorna som är många steg mer fungerande än den gamla klubbverksamheten.  

Då barn och unga mår bra mår hela samhället bra. Fritidsintressen som är kopplade till skoldagen ger familjernas gemensam tid på kvällarna. (Foto: Boxbacka, Helsingfors stad)

Rönnholm talar varmt för att de enskilda skolornas rektorer eller ivriga, aktiva lärare nu får avlastning i och med Helsingforsmodellen (städer och kommuner kallar Finlandsmodellen enligt de egna orterna). Och att lösningar på stats- och områdesnivå kan erbjudas som leder till helt andra strukturer på sikt än vad som hittills varit möjliga. 

Allt låter fint, finns det några utmaningar alls?

– Visst har det varit kämpigt att få igång klubbarna i tid på hösten så att familjerna får dem inplanerade i sin vardag. Och så är det svårt att få svenskspråkiga aktörer att ställa upp som klubbarrangörer. På finskt håll finns det stora företag som sköter fritidssysslor, men på svenskt håll finns det bara ett fåtal.

Mari Sjöström och Mari Ahonen-Walker berättade på Kommunmarknaden om fritidsaktiviteter i anslutning till skoldagen.

Kommunförbundets sakkunniga Mari Sjöström hördes tillsammans med kollegan Mari Ahonen-Walker i september av riksdagens utbildningsutskott om Finlandsmodellen och hur den platsar bland den existerande morgon- och eftermiddagsverksamheten och skolornas klubbverksamhet. 

I mitten av oktober är Sjöström nöjd över att Finlandsmodellen nu är en lagstadgad, frivillig och statsfinansierad uppgift i kommunerna efter årsskiftet. Men hon ser ett frågetecken i hur den existerande verksamheten för barn och unga som regleras i lagen om grundläggande utbildning och Finlandsmodellen som regleras i ungdomslagen ska kombineras. Och så ser hon ett orosmoment i kommunernas möjligheter att erbjuda lika mångsidiga klubbar överallt när de lokala förhållandena är så olika.

– För ungdomen ska verksamheten vara kostnadsfri. Staten kan nu genom lagen bevilja statsbidrag, men av kommuner kommer att förutsättas egen finansiering. Om verksamhetsmodellen tas i bruk av alla kommuner i fastlandet kommer inte den föreslagna finansieringsnivån att räcka till.

För att bekanta sig med hobbyer finns det hobbykort som designats enkom för Finlandsmodellen att printa ut. Korten handlar om idrott och fysisk träning, konst och kultur, vetenskap, natur, hantverk och andra hobbyer. Illustrationerna visar önskemål om hobbyer som samlades in i skolundersökningen 2020. På finska och svenska: https://harrastamisensuomenmalli.fi/wp-content/uploads/2022/03/Harrastamisen_Suomen_mallin_harrastuskortit_yksittain.pdf
https://harrastamisensuomenmalli.fi/wp-content/uploads/2022/03/Harrastamisen_Suomen_mallin_harrastuskorttien_aski.pdf

Läste du redan detta?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här