Minna Lindberg: Jämlik skola stärker socialt hållbara kommuner

23.11.2022
Torgbloggen Minna Lindberg, sakkunnig

Jämlik skola för alla. Det är vad vi vill att vårt skolsystem ska bygga på och ett mål som ska uppfyllas. Ändå finns det studier som visar att vårt skolsystem inte är alltigenom jämlikt för alla, utan det har uppstått rätt stora skillnader i inlärningsresultaten.

I mätningar som gjorts av OECD ser man ett fenomen där Finland är annorlunda jämfört med andra länder: att skillnaderna mellan eleverna i samma skola ökar. Det typiska för många andra länder är att skillnaderna mellan skolorna är stora. Enkelt sagt betyder det att elever i samma skolor kan ha väldigt olika lärresultat. Vad beror det på och hur kan vi åtgärda det?

Den här texten ingår i nya Kommuntorget magasinet.

Det är inte en enkel nöt att knäcka. Under den gångna regeringsperioden har jag varit med i en arbetsgrupp inom ramen för utvecklingsprogrammet Utbildning för alla vid undervisnings- och kulturministeriet, vars uppgift har varit att jobba med just dessa skillnader. Uppdraget var att ta fram förslag som stöder jämlikhet och motverkar segregering i skolorna. Men under arbetet har världen förändrats markant – först pandemin och sedan Rysslands attack mot Ukraina, påverkar hurdana utbildningspolitiska åtgärder som behövs. 

Vi ser i våra grannländer och länder i Europa hur stor betydelse för samhällsutvecklingen social hållbarhet har och vad starkt segregerade områden kan innebära.

Det finns också stora, mer bestående, fenomen att beakta. Vi ser i våra grannländer och länder i Europa hur stor betydelse för samhällsutvecklingen social hållbarhet har och vad starkt segregerade områden kan innebära. Det finns liknande trender även i Finland, där socioekonomiska klyftor mellan vissa specifika områden i städerna ökar. Jag tror att utbildningen och skolan spelar en nyckelroll tillsammans med kommunens andra sektorer, såsom planläggning, och sociala sektorns tjänster i att motarbeta segregering. För att stärka samarbetet mellan bildningssektorn och planläggningen i kommunen utlystes även ett specialunderstöd i samarbete med miljöministeriets Förortsprogram. Projektets syfte är att motarbeta sk skolsegregering och vad resultaten blir, får vi veta mer om i slutet av 2023. 

Det stora åtgärdsförslaget från arbetsgruppen var naturligtvis kopplat till finansieringen och att göra jämlikhetsarbetet mer långsiktigt genom att utveckla statsunderstödet för positiv diskriminering. Här hade Kommunförbundet gärna sett stärkt basfinansiering framom ännu ett statsunderstöd – men det blev en bra kompromiss trots allt, som träder i kraft från och med nästa år. Arbetsgruppens slutrapport innehåller ett stort antal utbildningspolitiska åtgärdsförslag om allt från korona-exit och att möjliggöra distansundervisning till att stärka närskoleprincipen i grundläggande utbildning och förbättra jämställdhetsarbetet i skolorna. 

Det vankas med andra ord många nya projekt och det återstår att se vilka åtgärdsförslag kommande regering väljer att fortsätta jobba med och hittar finansiering för. 

Hela rapporten finns på finska att läsa här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här