Ingå påbörjade bygget av fibernät – ”projektet hade knappast realiserats utan EU:s stöd”
Thomas Reimann och Paavo Lukka har ett tajt byggschema med det optiska fibernätet. Foto: Mikael Sjövall
EU står för en tredjedel av kostnaderna för utbyggnaden av fungerande dataförbindelser i Ingå. EU:s ekonomiska uppbackning är livsviktig för små kommuner av Ingås kaliber.
– Spaden är i jorden redan, säger Mikael Wacklin, kommunikations- och livskraftschef vid Ingå kommun då Kommuntorget ringer upp honom.
Han syftar på bygget av kommunens optiska fibernät som körde i gång i slutet av april. Projektet ska förse upp till 1400 fastigheter i Ingå med snabba dataförbindelser.
På Täktervägen i närheten av Ingarskila pågår arbetet för fullt.
– Vi ska gräva ned fiberkablar på en sträcka som omspänner cirka 300 kilometer. Arbetet kommer alltså att pågå ett tag, säger Thomas Reimann.
Grävmaskinsföraren Paavo Lukka gräver ett 40 centimeter djupt dike medan Reimann hanterar kabeltrumman och placerar kabeln i diket. Det går undan.
– Vi har ett tufft tidsschema. Vi har förbundit oss att slutföra projektet senast den sista december 2025 så det gäller att sno på, säger Albin Söderström, utvecklingschef på Karis Telefon.
Karis Telefon vann Nylands förbunds anbudsförfarande i fjol och förverkligar projektet i samarbete med flera underleverantörer. Projektets totala budget är 4,3 miljoner euro.
Kommunen står för en tredjedel av kostnaderna
– Ingå kommuns finansieringsandel är 1,17 miljoner euro, säger Robert Nyman, kommundirektör i Ingå.
Det resterande beloppet betalas av Karis Telefon och Transport- och kommunikationsverket, som i sin tur har fått ett glesbygdsunderstöd från EU.
– Projektet hade knappast realiserats utan EU:s stöd som täcker en tredjedel av budgeten. Om vi hade tvingats betala mer hade kostnaderna helt enkelt varit för höga för en så liten kommun som Ingå, säger Nyman.
Villkoret för glesbygdsstödet är att ingen aktör har visat intresse för att bygga ut fibernät i det tilltänkta området. EU:s stödförfarande förutsätter att kommunen är en aktiv samarbetspart i projektet.
Livsviktig infrastruktur
Ingå har för närvarande cirka 5 600 invånare. Projektets målsättning är att cirka 90 procent av kommunens fastigheter på fastlandet ska ha möjlighet att ansluta sig till fibernätet. Enligt Nyman är projektet livsviktigt för kommunens konkurrenskraft.
– Det handlar om viktig infrastruktur som underlättar distansjobb och företagsamhet i glesbygden, säger han.
Fibernätet har en dataöverföringskapacitet som överskrider en gigabit per sekund, vilket möjliggör överföringen av stora mängder data.
– Snabba förbindelser behövs för en lång rad distansjobb. Om du till exempel jobbar för ett nätbaserat callcenter, ska skicka stora grafiska filer eller erbjuder digitala läkartjänster kan du inte jobba med en hackig uppkoppling på nätet, säger Albin Söderström.
EU:s finansieringsandel i kommunala projekt i Nyland är i regel 30 procent. Storleken på EU:s understöd beror på vilken region det rör sig om och vilket av EU:s finansieringsprogram som står för fiolerna.
Smussel kring statistiken
– Landskapsförbunden bidrar med expertis om finansieringskällor för specifika projekt i enskilda kommuner. Det lönar sig alltså att diskutera olika finansieringsbehov med landskapsförbundet i den region som projektet gäller, säger Annukka Mäkinen, utvecklingschef på Kommunförbundet.
Landets kommuner hostade åren 2014–2020 fram 289 miljoner euro som egen finansiering i olika kommunala projekt kring hållbar utveckling som delfinansierades av EU.
– Vi försökte ta fram uppskattningar på värdet av alla EU-stöd som tillföll de finska kommunerna i fjol, men Finansministeriet ville eller kunde inte uppge den statistiken, säger Mäkinen.
Enligt uppgifter från Business Finland har finska kommuner och kommunala organisationer varit sällsynt framgångsrika i att få ekonomiska understöd från EU:s Horisontprogram, som bland annat beviljar finansiering för projekt som främjar grön omställning. Över 628 finländska aktörer har hittills delat på 876,5 miljoner euro som har beviljats av EU:s horisontprogram.
Kan EU utgöra en räddande livboj för alla kommuner som tampas med krympande statsandelar nästa år?
– Tyvärr inte. EU-finansieringen kan främja nödvändiga investeringar i kommunerna, men EU:s understöd kan aldrig stå för kostnader som har att göra med kommunernas lagstadgade grunduppgifter, säger Mäkinen.
