Kommunanställda i Jakobstadsregionen får en miljövänlig bilpark? – Projekt tar fram förslag för beslutsfattare

Trafiken står för en stor del av utsläppen. Kommunerna kan åtgärda det genom att använda klimatvänliga fordon.
Trafiken står för en stor del av utsläppen. Kommunerna kan åtgärda det genom att använda klimatvänliga fordon. (Seppo Haavisto)
23.3.2021

För oss gäller det att ha bra motiveringar för förslagen, säger projektkoordinator Malin Lindholm.

Miljöministeriet har beviljat 45 projekt i kommunerna och regionerna understöd på sammanlagt 2,6 miljoner euro för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Enligt miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) syns kommunernas klimatarbete i både i antalet ansökningar om klimatbidrag och antalet kommuner som har ställt upp klimatmål.

– Utöver minskade utsläpp ger klimatåtgärderna ofta kommunerna ekonomisk nytta samt ökar kommunens livskraft och kommuninvånarnas välbefinnande.

De understödda projekten samlas kring tre teman: kommunernas klimatledarskap, klimatsamarbete mellan kommuner och företag och energieffektivitet.

Hybrid-, el- eller gasbilar

Bland de projekt som beviljats stöd finns ”Hållbara Jakobstadsregionen ‒ kunskapslyft och resultat”.

Det här nya projektet blir en naturlig fortsättning på det pågående ”Klimatsmarta tillsammans”-projektet, vars syfte är att uppdatera den regionala klimatstrategi som berör Nykarleby, Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Kronoby.

Malin Lindholm, projektkoordinator för ”Klimatsmarta tillsammans”, säger att i det här skedet handlar det om att ta fram ambitiösa åtgärdsförslag som ska minska på kommunernas utsläpp.

– Åtgärdsförslagen utarbetas som bäst. Inget är spikat, men bland annat handlar de om trafiksektorn, det vill säga att den bilpark som kommunernas personal använder kunde bytas ut till hybrid-, el- eller biogasbilar. Ett annat förslag rör jordbruket, som också står för höga utsläpp. Kommunernas påverkningsmöjligheter är begränsade men vi kan ta fram rekommendationer för hur jordbrukarna kan minska på utsläppen. Ett tredje förslag handlar om att fortbilda lärare i cirkulär ekonomi och hållbar utveckling. Här tänker vi mera långsiktigt. Samhället måste ställa om till en cirkulär ekonomi för att nå koldioxidneutralitet, men det är inte säkert att alla vet vad det handlar om. Projektet som tar vid kommer att fokusera på ett kunskapslyft.

När det gäller till exempel kommunernas bilpark så handlar det om en investering som kommunerna måste göra. Det betyder kostnader. Har ni sonderat terrängen för den politiska mottagligheten för ett sådant förslag?

– Vi vet inte ännu vilka åtgärder som slutligen godkänns i regionens gemensamma klimatstrategi. Vi utarbetar åtgärdsförslagen, för att de sedan ska behandlas i kommunerna på hösten. För oss gäller det att ha bra motiveringar för förslagen. Vi diskuterar vad som är möjligt.

Spretigt med många projekt

Lindholm upplever att det finns en öppenhet för klimatåtgärderna. Engagemanget i miljöfrågan har ökat och folk hör av sig och vill ha mera information. Det förbättrar möjligheterna för att åtgärderna implementeras, säger hon.

Projektkoordinator Malin Lindholm. Foto: Julina Lindholm

Samtidigt pågår CERM-projektet i det österbottniska näringslivet. Lindholm säger att projektet som hon koordinerar har kontakt med, och tar intryck av CERM, som står för Cirkular Economy Road Map, för att få ett helhetsperspektiv. CERM-projektets nyligen lanserade färdplan ”Österbotten ställer om. Färdplan för hållbarhet och cirkulär ekonomi” innehåller praktiska exempel och checklistor som hjälper företagen att komma igång och utveckla sitt hållbarhetsarbete.

Regeringen har högt ställda klimatmål och det pågår många projekt ute i kommunerna. Är det för spretigt?

– Lite spretigt är det, är min egen uppfattning. Å andra sidan finns det nationella nätverk där information samlas och som vi kan ta del, bland annat kompetenscentret Keino som stöder kommunerna i hållbar upphandling. Kommunförbundet har i vår startat ett hållbarhetsnätverk där informationstillfällen på svenska ordnas för kommunerna om till exempel utsläppsminskning och hållbara lösningar.

Kommunerna har redan vidtagit åtgärder som är ett led i klimatarbetet, även om de inte beskrivs som ett sådant, säger Lindholm. Det handlar om att bygga ut cykelvägar, om att använda LED-lampor i fastighets- och gatubelysningen och om att bygga i trä.

Du nämnde att nästa projekt fokuserar på att höja kunskapsnivån om klimatåtgärderna. Var är den nivån just nu?

– Kunskapen om dessa åtgärder ligger på en allmän nivå och den kunde gärna höjas.

Fakta

  • Miljöministeriet stöder projekt för 70 procent av deras understödsberättigade kostnader, eller högst 70 000 euro.
  • Understöd delades ut bland annat för löne- och planeringskostnader, men inte för anskaffning av egendom eller investeringar.
  • Plock bland projekt som stöds: Grankulla stads projekt ”Ilmastotyön ja kestävän kehityksen vaikuttavuusmallin sekä seurannan rakentaminen osaksi kaupungin johtamiskokonaisuutta ja viestintää”, Korsholms kommuns projekt ”Klimatledarskap i Korsholm”, Vasa stads projekt ”Vaasan liikenne 202x ‒ Työkalu ilmastojohtamisen tueksi”, Ingå kommuns projekt ”Hiilineutraali Inkoo 2035”, Malax kommuns projekt ”Förbättrad energiprestanda i fastigheter – ett steg mot en hållbar framtid”. Läs mera här.
  • Projektet ”Jakobstadsregionen ‒ kunskapslyft och resultat” inleds i september. Projektet ”Klimatsmarta tillsammans” pågår fram till november.
  • Projektkoordinator Malin Lindholm samarbetar med kommunernas tjänstemän.

LÄS OCKSÅ:

Greenpeace vill se modiga beslut – ”Kostsamt att börja bromsa nu”

Kommunförbundet stödjer med info – ”Vi visar vad som är möjligt”