Jonas Heikkilä säger att Kårkullas styrelse inte längre kan agera för samkommunens bästa.

När Kårkulla samkommuns fullmäktige möts den 16 december är det inte bara förtroendet för direktören Sofia Ulfstedt som testas.

Jonas Heikkilä (Gröna) säger att Kårkullas styrelse inte längre är funktionsduglig. Foto: Sara Levänen

Fullmäktiges vice ordförande Jonas Heikkilä (Gröna) har lämnat in ett initiativ till styrelsen om att ett tillfälligt utskott ska utreda förtroendet för styrelsen.

Initiativet, som stöds av en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna, behandlas när styrelsen möts på torsdag. Därifrån sänds det till fullmäktige.

Heikkilä, som i egenskap av vice ordförande har rätt att delta på styrelsens möten, säger att han inte längre tror att den kan agera för Kårkullas bästa.

– Det är rätt långt jag som kollat med fullmäktigeledamöter om de har intresse av att stödja initiativet. Många upplever att styrelsen inte längre är funktionsduglig.

Internt käbbel

Det är processen kring samkommundirektören Ulfstedt som fått Heikkilä att agera, med stöd av paragraf 34 i kommunallagen.

– Styrelsen har inte agerat som kan förväntas av den, trots att den är samkommundirektörens arbetsgivare. Det har inte handlat om sakfrågor utan om personliga åsikter.

Styrelsen var delad i sitt beslut om att be fullmäktige rösta om förtroendet för Ulfstedt. Rösterna föll 6–5. Heikkilä säger att hans misstroende inte gäller samtliga styrelsemedlemmar, men konstaterar att det inte går att rösta om förtroendet för enskilda medlemmar.

Vore det inte skäl att invänta vårens kommunalval, med tanke på att en ny styrelse tillsätts efter valet?

– Vi känner att det är bråttom, för Kårkullas framtid står på spel på grund av den här soppan. Hela hösten har gått till ett internt käbbel, när styrelsen borde ha fokuserat på samkommunen och social- och hälsovårdsreformen. Splittringen i styrelsen kommer att finnas där oavsett hur fullmäktige röstar om förtroendet för Ulfstedt. Osämjan i styrelsen leder till omröstningar om småsaker och till bordläggningar.

Grävt fram kritik

Om en majoritet av fullmäktige stödjer tillsättandet av ett tillfälligt utskott tror Heikkilä att ett sådant kan inleda utredningen snabbt.  Utskottet skulle bestå av fullmäktigeledamöter som inte har någon koppling till den pågående konflikten.

Om utredningen av styrelsen görs blir det igen aktuellt för ett extra möte för samkommunens fullmäktige, som i normala fall möts bara två gånger per år.

Fullmäktige kan med två tredjedelars majoritet återkalla styrelsens förtroendeuppdrag.

– Det är många fullmäktigeledamöter som är olyckliga över att styrelsen riskerar Kårkulla på det här sättet. De upplever att styrelsen käbblar över småsaker.

Heikkilä säger att de styrelsemedlemmar som kritiserar Ulfstedt har reagerat på den varning som hon i juni gav en tjänsteman i ledningsgruppen, när denna beredde budgeten för fastighetssektionen på felaktigt sätt.

Kritik mot Ulfstedts ledarskapsstil är sådant som styrelsemedlemmarna sedan grävt fram för att motivera misstroendeomröstningen, menar Heikkilä.

Styrelsen inte tillräckligt kunnig

Heikkilä kritiserar också fullmäktiges ordförande Christer Rönnlund (SFP) för att denna fört fram varningen i offentligheten i Kommuntorgets intervju.

– En varning är inte en offentlig handling, och oavsett om man ser den som rättvis eller inte är det inget som styrelsen ska lägga sig i.

– Allt det här känns som onödigt käbbel, fortsätter Heikkilä. Eventuellt hänger det ihop med att styrelsens tvingats hålla möten på distans och att det, på grund av dåliga nätförbindelser, blivit svårt att föra ett civiliserat samtal.

Finns det lärdomar att dra av detta, till exempel om hur partierna ska utse sina representanter i Kårkullas styrelse?

– Jag upplever att det finns kunskapsbrister bland styrelsemedlemmarna. Det kan avhjälpas om man är villig att ta till sig av information, men det har inte varit så sprittande på den fronten. En del styrelsemedlemmar har inte velat lyssna på utomstående experter, till exempel från Kommunförbundet. Istället har de ifrågasatt dem. Jag sitter också i aktiebolagsstyrelser och där finns det krav på styrelsen, även om den är politiskt utsedd. I en stor samkommun borde det finnas kompetenskrav, eller åtminstone krav på att styrelsemedlemmarna ska få utbildning i frågor som rör till exempel förvaltningslagen och kommunallagen. För en samkommun vore det en liten kostnad att sätta styrelsemedlemmar i skolbänken ett tag.

Dessa styrelsemedlemmar har förtroende för Sofia Ulfstedt

Anna Lena Karlsson-Finne (SFP), Roger Eriksson (SFP), Kim Lindstedt (Saml), Irja Bergholm (VF) och Annika Ahläng (SDP).

Dessa styrelsemedlemmar har inte förtroende för Ulfstedt

Roger Weintraub (Saml), Kjell Grönqvist (SDP), Pekka Tiusanen (Sannf), Camilla Sandell (SFP), Jukka Surakka (De gröna) och Hilkka Toivonen (De gröna).