”Kommundirektörer ska kunna söka nya jobb utan att straffas” — just nu är 16 direktörtjänster i Finland obesatta

Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen säger att det har sina sidor att söka nytt jobb som offentlig person.
Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen säger att det har sina sidor att söka nytt jobb som offentlig person. (Helena Forsgård)
15.10.2020

Offentligheten är en faktor att beakta när man söker nytt jobb, säger Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen.

Innan Anneli Pahta meddelade Kimitoöns kommunstyrelse om att hon vill avgå som kommundirektör hade hon i augusti sökt jobbet som stadsdirektör i Reso. Motionen om att förtroendet för Pahta bör utredas lämnades in till Kimitoöns fullmäktige i september.

Pahtas jobbansökan var knappast det enda som ledde till motionen, men sett till diskussionerna i kommunen verkar den inte ha fallit i god jord.

Bland annat säger fullmäktigeledamoten Ann-Marie Kulla (SDP), som skrev under motionen, till ÅU att kommundirektören redan tidigare haft tankarna på annat håll och hänvisar till Pahtas jobbansökan och till att hon flyttat bort från kommunen.

Samtidigt är det inte ovanligt att stads- och kommundirektörer söker nya utmaningar och lämnar tjänsten öppen för andra att söka.

Kommunförbundets bild av dagsläget är att 16 stads- och kommundirektörstjänster är öppna (se faktarutan längst ner).

Diskussionen lutar åt fel håll

Så hur tänker kommun- och stadsdirektörer när de fattar beslutet att söka ett nytt jobb, givet att det ofta blir en offentlig fråga? Kommuntorget ringde upp Barbara Heinonen, stadsdirektör i Mariehamn, som i februari i år sökte tjänsten som riksfogde, ett jobb som hon inte fick.

Heinonen säger att det har sina sidor att söka ett nytt jobb medan man har en stadsdirektörstjänst, och att offentligheten är en faktor att ta i beaktande.

— Vore man en vanlig Matti Meikäläinen skulle ingen bry sig oavsett hur många jobb man söker. Klart att man måste göra avvägningar. Det måste vara intressanta jobb.

Hur gick diskussionen inom stadsorganisationen och med folkvalda? Fanns det förståelse eller ifrågasattes din dedikation för jobbet?

— Jag upplever att det fanns förståelse och att vi kunde föra ett resonemang. Faktum är att jag var rätt säker på att jag inte skulle få jobbet, men eftersom jag har en tidsbunden tjänst är det väl naturligt att man i något skede börjar titta sig omkring. Jag ville också inleda en diskussion om framtiden. Klart att det fanns de som tyckte ”aha, hon är på väg bort” men det här är det enda sättet att visa att man är intresserad av, och bli vald till, andra jobb. Offentligheten, kanske speciellt i en liten kommun, gör att det blir en diskussion om att direktören inte är dedikerad men jobbmöjligheter kommer inte när man vill att de ska komma. Så visst är det ett dilemma, jo, men det borde vara möjligt att söka nytt jobb utan att bli straffad.

Straffad? Tänker du då på den offentliga diskussionen?

— Ja, den kan väldigt snabbt börja luta åt fel håll utan att man kan styra den. Att man söker andra jobb betyder inte att man inte trivs. Man har olika ambitioner och kanske är det bra att det finns en rotation inom en organisation. Det gäller att ha en bra och öppen dialog med de förtroendevalda.

Det har kanske också betydelse om hur omständigheterna ser ut, om man har organisationens förtroende sedan tidigare eller inte?

— Precis, och jag upplever att man i Mariehamn förstod läget och att jag ville inleda en diskussion om framtiden.

Kommundirektörsavtalen är viktiga

Heinonen tror att de flesta i Mariehamn vet att hon trivs med sitt jobb, även om det säkert finns personer som drog andra slutsatser när hon sökte jobbet som riksfogde. Det finns ingen bra tidpunkt för att visa intresse för andra uppdrag, säger hon, men samtidigt kan man med en tidsbunden tjänst inte lämna allt till sista minuten.

—Diskussionen om vad jag vill och om vad de folkvalda vill måste inledas någon gång. Kanske är det enklare i början eller i slutet av en tjänsteperiod, och mindre enkelt om man är mitt i den.

Heinonen säger att hon, efter att det blev klart att hennes namn skulle offentliggöras som en av dem som sökt riksfogdetjänsten, var noggrann med att informera stadsstyrelsen och ledningsgruppen.

I Kimitoöns kommun har den avgående kommundirektören Anneli Pahtas avtal – som ger henne tio månaders lön, motsvarande nästan 80 000 euro – väckt diskussion. Heinonen säger att avtalen är viktiga eftersom det som i slutändan avgör direktörernas öden är de folkvaldas förtroende.

— Jag ser inte avtalen som märkvärdiga.

Heinonen valdes till stadsdirektör 2015. Avtalet sträcker sig till 2022. Hon säger att hon fört en första diskussion om hennes framtid i Mariehamn med stadsstyrelsens och fullmäktiges ordföranden ”i god anda.”

Ovanligt med långa uppdrag

I Jakobstad söker man en ny stadsdirektör efter att Kristina Stenman i maj utsågs till ny diskrimineringsombudsman.

Liksom Heinonen hade Stenman en tidsbunden tjänst. Stenman säger att tidsfaktorn i något skede leder till en period då man börjar söka sig bort, och eftersom processerna är offentliga – något som hon tycker att är bra – blir diskussionen därefter.

Gör tidsbundenheten processen lättare?

— Lättare och lättare, det vet jag inte. Det är en realitet. Sedan är det förstås så, att tiden som jag var i Jakobstad blev ganska kort. Kanske Jakobstadborna tycker annorlunda, tillägger Stenman och skrattar.

Kristina Stenman lämnade i somras Jakobstad, där hon jobbat sedan 2016.

Stenman valdes till stadsdirektör i februari 2016. Hon kan förstå att det uppstod en diskussion om hennes engagemang för staden – bland annat på ledarplats i ÖT – när hon sökte jobbet som diskrimineringsombudsman.

— Å andra sidan är arbetslivet nu annorlunda än förr. Det kommunala livet är fantastiskt på så sätt, att det kan finnas personer som jobbat 30 år i organisationen, och de som byter jobb oftare. Det är en intressant och bra blandning.

Enligt Stenman är det numera ovanligt att stads- och kommundirektörer jobbar i årtionden i samma organisation. Vanligare är att man går vidare till andra, ofta större kommuner.

— Jag fick vänliga kommentarer efter mitt beslut att söka nytt jobb och jag upplevde ingen stämning som skulle tyda på att stadsborna tycker att jag sviker dem.

Långa processer är slitsamma

Stenman säger att hon har som princip att tydligt kommunicera till folkvalda och tjänstemän då hon söker nytt jobb. Hon upplever att hennes val inte väckte frågor inom organisationen i Jakobstad.

— Jag sa att jag har ett jättebra och intressant jobb, med en bra ledningsgrupp. Jag hade inte ett behov att lämna staden, men jobbet som diskrimineringsombudsman var en så intressant möjligheter. Sedan vet man förstås inte om man blir vald, vilket leder till en spännande och osäker mellanperiod både för en själv och organisationen.

Långa processer kan vara slitsamma och det är bra om man kan avancera inom en rimlig tid, säger Stenman, som också varit med om att söka jobb och inte få dem.

Hennes inställning är att om så sker fortsätter man jobba som vanligt.

— När jag sökte jobbet grubblade jag inte över vad som händer om jag inte får det. Jag vet inte hur folk tolkar mitt beslut, men det jag kan göra är att fortsätta jobba.

Så är läget i kommunerna

Här pågår ansökningstiden ännu

  • Jockis
  • Juga
  • Kumo
  • Petäjävesi
  • Jakobstad
  • Riihimäki
  • Torneå
  • Varkaus

Här har ansökningstiden löpt ut men inga beslut har fattats

  • Kemi
  • Laukas
  • Muhos
  • Pukkila (vikariat)
  • Sodankylä

Här är läget av olika orsaker öppet

  • Ruokolax
  • Kolari
  • Kimitoön

Till detta kan tilläggas att Nykarleby ser ut att inleda jakten på en ny stadsdirektör eftersom den nuvarande, Mats Brandt, föreslås bli strategidirektör i Samkommunen för Österbottens välfärdsområde.