Skrik, knuffar och spottloskor — varje vecka upplever kommunalt anställda hotfulla situationer

25.8.2020

Ju större kommun, desto fler hotfulla situationer, visar studie av Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

Kommunalt anställda upplever varje månad situationer där de utsätts för glåpord, fysiska påhopp och blir spottade på, visar preliminära resultat från Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets projekt KuntaTurva.

I större kommuner, med över 100 000 invånare, är siffrorna ännu dystrare. Där inträffar lindriga våldshandlingar och lindrigt psykiskt våld varje vecka. Fysiskt våld som orsakar skador och grova hot är något sällsyntare, men inträffar varje månad i större kommuner.

Överlag förekommer hot och våld rätt sällan i kommunerna, och när dessa förekommer handlar det oftast om hot om lindrigt fysiskt eller psykiskt våld. Hälften av de kommuner som svarade på utredningens enkät rapporterade om under 10 anmälda hot i fjol.

Men hotbilden blir mer frekvent förekommande ju större kommunerna är. I kommuner med över 100 000 invånare rapporterades mellan 500 och 999 hot i fjol.

Riskhanteringen fungerar

Webbenkäten rörde alla kommunala tjänster, förutom social- och hälsovården, som utretts med en skild enkät. Det utredningsresultatet publiceras senare, och gäller både offentlig och privat vård.

Trenden är den samma också sett till de olika verksamheterna: hotfulla situationer förekommer inom småbarnspedagogiken och grundskolan, och inom planläggnings-, miljö- och byggtjänster allt oftare ju större kommuner det handlar om.

Utredningen visar att dylika situationer, i de flesta kommuner, rapporterad till personalens förmän, och dokumenteras. Utomstående hjälp behövs mer sällan, och över hälften av kommunerna som deltog i utredningen upplever att riskhanteringen fungerar. Anställda vet hur de ska rapportera om hot och alarm, kameraövervakning och tillträdeskontroller är i bruk.

Trots detta upplever 27 procent av de medverkande kommunerna att det vore bra om säkerhetskontroller kunde genomföras, och 35 procent svarade att hotfulla situationer kunde ha undvikits om sådana kontroller hade genomförts. Merparten av kommunerna tvivlar trots allt på säkerhetskontrollernas effekt.

Fragmentarisk bild av läget

Syftet med utredningen är att samla fakta om hotbilden i kommunerna, för att sedan se om det är möjligt att lagstifta om säkerhetskontroller i olika typer av kommunala verksamheter och om det behövs andra åtgärder för att förbättra säkerhetsläget i kommunerna.

För två år sedan kontaktade Esbo stad Kommunförbundet om ärendet. Förbundet förde sedan frågan vidare till Finansministeriets kommun- och regionförvaltningsenhet, som beställde en utredning.

Jonna Törnroos, jurist vid Kommunförbundet, sitter med som sekreterare i Finansministeriets arbetsgrupp och är expert i utredningens styrgrupp. Hon säger att bilden av säkerhetsläget i kommunerna har varit fragmentarisk. Det har funnits enstaka rapporter om hotbilden och om säkerhetsbrister, men någon heltäckande bild av läget har inte funnits.

Därför kommer utredningen – när den är klar i november – att handla inte bara om de ovan nämnda sektorerna, utan om hela det kommunala fältet.

Säkerhetskontroller inte möjliga

I dagsläget finns det ingen laglig grund för kommuner att införa säkerhetskontroller i till exempel hälsostationer eller fullmäktigesalar.

—Säkerhetskontroller går in på människors grundläggande rättigheter. Deras personliga integritet och egendom är skyddad av grundlagen, så därför måste lagar stiftas innan man kan börja söka genom väskor eller utföra kroppsscanning. Det finns statliga myndigheter – till exempel Migrationsverket – som har laglig rätt att göra detta, liksom statsrådet och riksdagen. Men i samband med till exempel kommunfullmäktigen kan säkerhetskontroller inte genomföras för att skydda ministrar som deltar i möten i egenskap av fullmäktigeledamöter. Dörrar kan låsas, och kommuner kan installera säkerhetskameror och anställa väktare, men väktarna kan inte genomföra kontroller i preventivt syfte utan får ingripa först om situationen eskalerar.

Kommuner i Sverige har haft rätt att genomföra säkerhetskontroller sedan 2010.

Motiverades Esbos och Kommunförbundets initiativ om att utreda av något specifikt fall?

—Vi har noterat utvecklingen, att fler fall av hot rapporteras. Syftet är preventivt. Vi vill reagera innan något riktigt allvarligt händer. inledningsvis handlade det om att trygga det lokala beslutsfattandet och demokratin i kommunerna, men när arbetsgruppen möttes och började se över situationen märkte vi att det finns mycket mer att titta på. Vi vill utreda för att kunna ta till de rätta åtgärderna.

Törnroos säger att det är bra att utredningen görs, men noterar också att även om det är Finansministeriet som utför utredningen så är frågan om säkerheten i kommunerna spridd över andra ministerier, främst Inrikesministeriet och Justitieministeriet.

Frågan om det är grundlagsenligt att stifta lagar som möjliggör säkerhetskontroller i kommunerna är ännu öppen.

LÄS OCKSÅ: Kommunala frågor hettar till på nätet

FAKTA