Välfärdsområdena kan inte bevaka kommunernas intressen – åtminstone inte så länge som landskapsförbunden finns

31.1.2022

Välfärdsområdenas beskattningsrätt är en politiskt känslig fråga. Det är också frågan om landskapsförbundens framtid.

Frågan om huruvida de nya välfärdsområdena ska få beskattningsrätt eller inte splittrar regeringspartierna. Vänsterförbundet är för en landskapsskatt, med motiveringen att ett folkvalt fullmäktige också måste ha reell makt och inte enbart behöva förlita sig på statlig finansiering.

Statsministerpartiet SDP har sagt att landskapsskatten inte är någon tröskelfråga för partiet och Centern har sagt att välfärdsområdena måste få fler uppgifter för att en ny skatt ska vara motiverad. Centern har också hänvisat till att skattefrågan utreds och att det är för tidigt att ta ställning.

Landskapsskatten utreds som bäst, inom ramen för ”Projekt C”. Likaså utreds huruvida förändringar i välfärdsområdenas uppgifter kräver förändringar i den statliga finansieringen. Detta kallas ”Projekt B”.

Det som däremot har blivit klart är ”Projekt A”, i form av en rapport om nya uppgifter för välfärdsområdena.

Hälsoskydd, ensamkommande barn och oljeskador

Finansministeriets projektgrupp föreslår att områdena tar över miljö- och hälsoskyddsuppgifter, som nu sköts av kommunerna, liksom uppgifter inom det förebyggande rusmedelsarbetet. De här ingår nu i kommunernas social- och hälsovårdstjänster.

Välfärdsområdena skulle också, enligt förslaget, ansvara för boendet och stödet till ensamkommande barn och unga som anlänt till landet utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd. Ansvar för boende omfattar även, enligt förslaget, grupper med särskilda behov.

Avslutningsvis föreslår projektgruppen att välfärdsområdena ansvarar för efterbekämpningen av oljeskador och kemikalieolyckor.

Inte vettigt med planeringsansvar

Frågan om vilka uppgifter som välfärdsområdena ska ha är komplicerad. I grunden handlar den om landskapsförbundens framtid.

Rapporten slår till exempel fast att det inte är ändamålsenligt att flytta ansvaret för landskaps- och havsplaneringen från landskapsförbunden till välfärdsområdena.

Det här dels på grund av att planeringen direkt styr de enskilda kommunernas planering, dels på grund av att planeringsuppdraget inte har någon relevans för välfärdsområdets uppgifter.

Landskapsförbundens starka koppling till kommunerna betyder å sin sida att intressekonflikter kan uppstå om välfärdsområdena tar över en del av förbundens uppgifter, heter det i rapporten.

Inte minst eftersom landskapsförbunden också kan ses som kommunernas intressebevakarorganisation.

Områdena är inga intressebevakare

Juha Sarkio, avdelningschef på Finansministeriet och projektgruppens ordförande, säger att från och med 2023 ska två förvaltningsnivåer med demokratiskt valda beslutsfattarorgan rymmas på samma områden.

Å ena sidan finns välfärdsområdenas fullmäktige, som är valda i direkta val. Å andra sidan finns landskapsförbundens fullmäktige, vars ledamöter väljs av de enskilda kommunstyrelserna i landskapen. Bägge har ett ansvar gentemot samma område, men landskapsförbunden kan, i motsats till välfärdsområdena, ses som kommunernas intressebevakare gentemot staten.

Välfärdsområdena, som är direkt beroende av statlig finansiering, har inte samma intressebevakande roll. Därför måste risken för intressekonflikter utredas ifall man överväger att flytta uppgifter från landskapsförbunden till välfärdsområdena.

Intressekonflikten kunde mildras något, slår rapporten fast, om välfärdsområdena fick beskattningsrätt. Men frågan om landskapsskatten är, som sagt, ännu olöst – och politiskt sett känslig.

Centern: Flytta allt till områdena

Politiskt känslig är också frågan om landskapsförbundens framtid.

Juha Sarkio säger att det andra sättet att lösa potentiella intressekonflikter har att göra med landskapsförbundens existens.

– Man kan utreda om man verkligen behöver landskapsförbund parallellt med välfärdsområden. Men det är en politisk fråga och inget som tjänstemän kan ta ställning till.

Att frågan om ansvarsfördelningen i landskapen och landskapsförbundens framtid är knepig märktes av i den parlamentariska arbetsgrupp som i fjol utredde ”regionförvaltningen och de sektorsövergripande landskapen”.

Centern anmälde avvikande åsikt i arbetsgruppens rapport. Partiet ansåg att rapporten inte var ambitiös nog. I partiets valprogram inför välfärdsområdesvalet formulerade man målsättningen så här: ”De nuvarande landskapsförbundens uppgifter flyttas till [välfärdsområdena], det vill säga regionutvecklingsuppgifterna, intressebevakningen, landskapsplanläggningen och uppgifter för att främja näringar och företagsverksamhet inom statsförvaltningens områden.”

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här