Anna-Maja Henriksson om Språkbarometerns resultat: Det här är en väckarklocka

Anna-Maja Henriksson säger att Justitieministeriet under hösten lanserar en kampanj för att förbättra språkklimatet.
Anna-Maja Henriksson säger att Justitieministeriet under hösten lanserar en kampanj för att förbättra språkklimatet. (Statsrådet)
9.9.2020

SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger att bristerna i digitala tjänster på svenska måste ses över.

Vilket är ditt intryck överlag av Språkbarometerns resultat?

— Jag tycker den visar det vi sett tidigare, att finskspråkiga i minoritetsställning är nöjdare med social- och hälsovårdstjänster än vad den svenskspråkiga minoriteten är. Några jättestora förskjutningar ser jag inte, varken åt det ena eller andra hållet. Det bekräftar att vi behöver jobba med språkfrågan. Det finns områden där folk är mer nöjda, och där till exempel dagvården och barn- och mödrarådgivningen får gott betyg. Det har betydelse om språkgruppen är i majoritet eller i minoritet och det syns på ett rätt naturligt sätt i barometerns resultat.

Är du överraskad av att situationen inte blivit bättre?

— Resultatet visar att man inte till alla delar har lyckats. Sjukvårdsdistrikten är i en nyckelposition när det gäller vården och hur folk upplever den. I Vasa sjukvårdsdistrikt, och i kommunerna där, är folk betydligt nöjdare än invånare i Nyland och Helsingfors sjukvårdsdistrikt. Därför var det viktigt ur en språklig synvinkel att vi i social- och hälsovårdsreformen kom fram till lösningen med fem landskap i Nyland plus Helsingfors. Det borde inte försämra läget utan förhoppningsvis stärka den svenska servicen. Men som alltid handlar det om hur man jobbar på verkstadsgolvet, i kommunerna och distrikten.

Hur ska vårdreformen garantera att den språkliga servicen inte blir sämre, utan till och med bättre?

— SFP har jobbat för att reformen ska beakta den språkliga servicen i praktiken. Det ska finnas nationalspråksnämnder i varje tvåspråkigt landskap, med ett tydligt ansvar att se till att servicen fungerar på bägge språken. Jag hoppas att nämndernas påverkan syns i vardagen, men det är också upp till beslutsfattare på landskapsnivå och till tjänstemännen. Vi har försökt se till att verktygen finns. Utan nämnderna hade det blivit sämre, men det behövs också ett intresse för språkfrågan och kreativa lösningar. Vi har också varit måna om att få in paragraflösningar för svenskspråkiga med särskilda behov. Det här ska lösa Kårkulla-problematiken och det hänger ihop med den grundlagsenliga rätten till vård och omsorg på det egna modersmålet.

De digitala tjänsterna på svenska fungerar inte. Vad kan göras?

— Det här är en sak som vi måste fästa stor uppmärksamhet vid. Jag är förvånad över att den digitala servicen inte ordnats bättre. Det borde vara lättare att kunna erbjuda likvärdig service på svenska. Språkbarometern är en väckarklocka, och det är orsak att förbättra detta. Vi måste se över vilka aktörer som står för servicesystemen, varför det inte fungerar bättre och vad som kan göras. Nu när vi börjar jobba med nationalspråksstrategin är det en fråga som alla förvaltningsområden måste se över.

Folk upplever att det är svårt att påverka i språkfrågor på nationell nivå. Hur syns SFP:s regeringsmedverkan i det avseendet?

— Det är ingen tillfällighet att regeringsprogrammet omnämner språkligt fungerande service flera gånger, att vi har en nationalspråksstrategi på gång och att det i vårdreformen finns bättre skrivningar och paragrafer om svenskan än vad den förra regeringen hade med. Det syns att SFP suttit med vid borden där regeringsprogrammet skrivits.

Din hemstad Jakobstad får dåligt betyg vad gäller språkklimatet. Vilka tankar väcker det?

— Jag förstår inte hur det kan vara så. Kanske har det betydelse hur många som svarat på enkäten, men resultatet måste tas på allvar. Jag vet att finskspråkiga varit missnöjda med sjukvården, främst med jourmottagningen. Vården i Jakobstad har varit beroende av läkare från Sverige, som inte talar finska, men jag vet att man aktivt jobbar med den här frågan i Jakobstad. Missnöjet bland finskspråkiga tror jag hänger ihop med jourfrågan. För mig är det självklart att finskspråkiga har rätt till service på sitt eget språk, och jag tycker att beslutsfattare i Jakobstad har orsak att se över det här. Jag vet att frågan diskuterats, men det verkar finns viss diskrepans mellan hur finskspråkiga beslutsfattare ser på situationen och det missnöje som syns i Språkbarometern.