Språkbarometern visar på brister i kommunal och statlig service på svenska – se läget i din egen kommun

12.9.2020

Många finlandssvenskar försöker inte ens bli betjänade på svenska. Brister i servicen det stora utropstecknet i årets Språkbarometer.

Service på svenska i Finland är långt ifrån en självklarhet, speciellt om svenskan är minoritetsspråk i en tvåspråkig kommun, eller om svenskspråkiga vänder sig till statliga myndigheter eller använder olika digitala tjänster.

Det här visar Språkbarometern, undersökningen som vart fjärde år utvärderar hur språklagen fungerar i praktiken.

Undersökningens ansvariga forskare, PD Marina Lindell vid Åbo Akademi, säger att skillnaderna mellan hur svensk- och finskspråkiga får den service de har rätt till är oroväckande.

Marina Lindell är ansvarig forskare för Språkbarometern.

Visserligen är det positivt att svenskspråkiga invånare i kommuner där svenskan är majoritetsspråk är nöjda med servicen. Samtidigt är det tydligt att det i det här avseendet är lättare att höra till en finskspråkig minoritet i till exempel Åboland än det är att vara svenskspråkig i Helsingforsregionen.

Majoritetsspråket i hemkommunen färgar, förutom möjligheten att få kommunal service på det egna modersmålet, också hur man upplever statliga myndigheters språkliga bemötande. Över hela fältet har svenskspråkiga i en lokal minoritetsposition svårast.

Det här reflekteras också i språkgruppernas benägenhet att försöka få service på det egna språket: 84 procent av undersökningens finskspråkiga deltagare säger att de alltid eller ofta talar finska i sådana sammanhang, att jämföra med endast 39 procent av de svenskspråkiga som svarat på enkäten.

Det som också är oroväckande är att möjligheten att få service på svenska inte förbättrats, åtminstone inte i lika hög grad som den finskspråkiga servicen. En tredjedel av de finskspråkiga tycker att servicen på det egna modersmålet har blivit bättre, men bara en av tio svenskspråkiga tycker detsamma.

— Generellt sett kan man säga att om språkklimatet var det stora problemet för fyra år sedan så är servicen på svenska det stora utropstecknet i årets Språkbarometern, säger Lindell.

Nedan en interaktiv grafik om Språkbarometerns resultat. Du hittar din kommun genom att välja landskap. Klicka dig fram genom sju olika kartläggningar och se resultaten genom att föra markören över diagrammen och kartorna. Artikeln fortsätter efter grafiken.

Jakobstad fortfarande i botten

Vad gäller språkklimatet är resultatet tudelat. Sammantaget tycker bägge språkgrupperna att språkklimatet är bra, rätt bra eller åtminstone oförändrat. Knappt hälften av de svenskspråkiga ser positivt på språkklimatet, medan siffran för den andra språkgruppen är 37 procent.

Finskspråkiga tycker i aningen högre grad än svenskspråkiga att förändringen varit till det bättre: 34 procent respektive 22 procent.

Lindell säger att resultatet är något svårtolkat, men de öppna kommentarerna i enkäten tyder på att många är nöjda med läget i hemkommunen.

Allt är inte frid och fröjd. Fyra österbottniska kommuner – Närpes, Korsholm, Kristinestad och Jakobstad – ligger i botten i mätningen av språkgruppernas förhållande till varandra. Jakobstad hade jumboplaceringen också för fyra år sedan.

— Det är jättetrist. Det är intressant på så vis, att i årets Språkbarometern frågade vi också om den svenskspråkiga majoritetens syn på saken. Och vad gäller Jakobstad så tycker inte heller svenskspråkiga att det är bra. Det tyder på att språkgrupperna lever i skilda världar.

Läs reportagen om Jakobstad här och här.

Digital tjänstekedja brister

Svenskspråkiga upplever också att deras påverkningsmöjligheter i språkliga frågor på nationell nivå är ringa. Likaså är synen på språkklimatet i rikspolitiken, i medierna och i sociala medier negativ.

Lindell säger att det här – att avståndet till det nationella beslutsfattandet upplevs som längre än det till kommunalpolitiken – är en trend som noterats tidigare.

Nytt för Språkbarometern är språkgruppernas syn på digitala tjänster. Resultatet visar att dessa inte ännu är allmänt använda men skillnaden mellan språkgrupperna är markant: drygt 30 procent av svenskspråkiga uppger att chatbotar och digitala assistenter fungerar på det egna språket medan närmare 80 procent av de finskspråkiga säger detsamma.

Lindell konstaterar att det svenska försvinner i något skede i de digitala tjänsterna. Översättningar är bristfälliga eller finns inte alls.

— Någon hel servicekedja finns inte. Här finns mycket att förbättra.

SPRÅKBAROMETERN

  • Görs vart fjärde år av Justitieministeriet i samarbete med Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och Finlands kommunförbund.
  • 16 650 slumpmässigt utvalda personer i Finlands 33 tvåspråkiga kommuner fick ett frågeformulär per post i månadsskiftet april-maj.
  • 4 769 svenskspråkiga (svarsprocent 39,6) och 1 707 finskspråkiga (svarsprocent 37,1) svarade.
  • Svaren viktas så att underreprepresenterade grupper i enkäten – till exempel unga och lågutbildade – ska få samma betydelse som överrepresenterade grupper: äldre och högutbildade. Svaren viktas också så att olika kommuner och regioner får jämbördig betydelse.
  • Genom åren har svarsprocenten för Språkbarometern sjunkit. För fyra år sedan var den 41 procent.
  • All data från Språkbarometern är fri att använda för till exempel kommunerna.