Åländska kommuner, Närpes och Korsnäs har stor andel invånare med utländsk bakgrund

Företagen behöver mer kompetens än vad som står till buds i Finland just nu, skriver Inrikesministeriet.
Företagen behöver mer kompetens än vad som står till buds i Finland just nu, skriver Inrikesministeriet.
13.4.2021

Migrationen ses som en central faktor när det gäller att stärka Finlands konkurrensförmåga, skriver Inrikesministeriet.

År 2019 fanns det totalt 423 500 personer med utländsk bakgrund i Finland, cirka 8 procent av hela befolkningen, skriver Inrikesministeriet i sin lägesöversikt över migrationen.

De vanligaste bakgrundsländerna var före detta Sovjetunionen, Estland, Irak, Somalia och före detta Jugoslavien.

År 2020 ökade folkmängden i Finland med 10 854 personer tack vare inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet i Finland balanserar befolkningens åldersstruktur, eftersom personerna med utländsk bakgrund i snitt är yngre än den finländska befolkningen.

Inrikesministeriet påminner om att asylsökande och kvotflyktingar utgör en liten del av migrationen, även om denna typ av invandring ofta dominerar debatten.

Under de senaste åren har 3 000–4 000 personer per år beviljats uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd, men de vanligaste orsakerna till att flytta till Finland är arbete, familj och studier. År 2020 beviljade Migrationsverket totalt cirka 21 000 första uppehållstillstånd i Finland.

Migration behövs för Finlands livskraft

Finlands ekonomiska försörjningskvot förväntas bli klart sämre under de kommande åren och migrationen ses som en central faktor när det gäller att upprätthålla och stärka landets livskraft och konkurrensförmåga, skriver Inrikesministeriet.

Företagen behöver mer kompetens än vad som står till buds i Finland just nu och störst är kompetensbehovet inom bland annat IKT, industri, renhållning och vårdsektorn. Den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Keva uppskattar till exempel att det redan nu finns behov av över 8 000 sjukskötare i Finland.

Finansministeriet uppskattar att migrationen minskar hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna med 0,5 procentenheter, om antalet inflyttare och deras sysselsättningsgrad hålls på nuvarande nivå.

Till följd av inflyttarnas åldersstruktur kan migrationen förbättra Finlands ekonomiska försörjningskvot även om sysselsättningsgraden blir lägre än bland majoritetsbefolkningen, heter det i Inrikesministeriets pressmeddelande.

Närpes och Åland i topp

Andelen invandrare varierar mellan regionerna. Cirka hälften av alla med utländsk bakgrund i Finland bor i Nyland. År 2019 hade 14,2 procent av befolkningen i Nyland utländsk bakgrund.

Av landskapen har Södra Österbotten den lägsta relativa andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen, 2,4 procent.

En kommunvis granskning 2019 visade att andelen personer med utländsk bakgrund var stor i synnerhet i Vanda, Esbo, Helsingfors, Närpes, flera åländska kommuner – bland annat Föglö, Mariehamn och Eckerö – Korsnäs och Åbo.

Se den kommunvisa fördelningen här.

Kvantitativt flest personer med utländsk bakgrund fanns det i Helsingfors, där en fjärdedel av alla med utländsk bakgrund i Finland bor.

I cirka 200 kommuner, alltså över hälften av Finlands kommuner, var andelen personer med utländsk bakgrund mindre än 3 procent av kommunbefolkningen. Allra lägst var antalet personer med utländsk bakgrund i Norra Österbottens, Lapplands, Norra Savolax och Norra Karelens kommuner.

Kommunernas roll är viktig

Enligt Inrikesministeriet kan migrationen ses som en möjlighet att stärka även kommunernas livskraft. Eftersom kommunerna har till uppgift att integrera invandrarna och stärka deras delaktighet och likställdhet betyder det att i kommunpolitiken fattas beslut som stödjer livskraften och jämlikheten i Finland.

Även om integrationen kostar, konstaterar ministeriet, men blir bristen på integrationsfrämjande tjänster blir kostsammare på sikt.

Integrationsåtgärderna har visat sig förbättra invandrarnas sysselsättning och inkomstnivå avsevärt, skriver Inrikesministeriet: ”Ju bättre de som fått uppehållstillstånd i Finland sysselsätts, desto mer skatt betalar de och desto mer bidrar de till att finansiera välfärdssamhället.”