Prognos: Ekonomin kommer att vara svag tills ett coronavaccin finns tillgängligt
Finansministeriets prognos visar att den offentliga skulden ökar på grund av statens och kommunernas underskott.
Finlands ekonomi minskar med 4,5 procent i år men coronapandemin har skadat största delen av de övriga europeiska ekonomierna betydligt värre, förutspår Finansministeriet i sin ekonomiska översikt.
Den finländska ekonomin har krympt under tre efterföljande kvartal, trots att konsumtionen ökade när pandemin avtog under sommaren.
Ekonomin i brytningspunkt
Finansministeriet skriver att ekonomin befinner sig i en brytningspunkt igen på grund av den långsamma återhämtning som de ekonomiska aktörernas svaga förtroende orsakar. De senaste veckornas kraftiga ökning av nya coronafall och de nya restriktionerna överskuggar fortfarande återhämtningen.
Konsumenternas förtroende och den ekonomiska funktionsförmågan kommer att vara svaga tills ett effektivt vaccin eller en effektiv behandling upptäckts.
En klar uppgång i sjukdomssituationen under hösten skulle öka de ekonomiska aktörernas osäkerhet och försvaga den ekonomiska tillväxten utan egentliga nya restriktioner, befarar ministeriet.
Långvariga följder
Ett nytt utbrott av coronaepidemin är den största risken i Finansministeriets prognos. Omfattningen av den andra vågens ekonomiska konsekvenser beror dels på de åtgärder som de offentliga myndigheterna vidtar för att hejda epidemin och stödja ekonomin, dels på hur dessa åtgärder påverkar de ekonomiska aktörernas beslut.
Om ekonomin inte har hunnit återhämta sig helt före den andra vågen, kan den ekonomiska nedgången bli mindre än vad vi såg i våras. Det är dock sannolikt att den ekonomiska tillväxtpotentialen i detta fall minskar och krisens följder blir långvarigare.
Obalansen 7 miljarder euro om 4 år
Bruttonationalprodukten beräknas öka med 2,6 procent nästa år och med 1,7 procent 2022.
Ekonomin återhämtar sig stegvis från stoppet i början av året. Den privata konsumtionen återhämtar sig snabbast, men konsumtionen av privata tjänster ökar fortfarande svagt. Nedgången i bostadsbyggandet hämmar också återhämtningen inom investeringar.
Exporten och industriproduktionen lider av den fortgående pandemin och de börjar öka först nästa år, skriver Finansministeriet.
De offentliga finanserna visade ett underskott redan före recessionen och obalansen kommer inte att korrigeras efter att epidemin avtagit. Den offentliga skulden ser ut att öka i förhållande till bruttonationalprodukten under hela 2020-talet, eftersom staten och kommunerna uppvisar underskott, och eftersom den förväntade ekonomiska tillväxten förblir svag och befolkningens stigande medelålder ökar de offentliga utgifterna.
Underskottet i de offentliga finanserna ökar i år till 18 miljarder euro, alltså 7,7 procent i förhållande till BNP. Den offentliga skulden i förhållande till BNP ökar också snabbt.
Obalansen mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna kommer att minska under de närmaste åren, men ligger fortfarande kring 7 miljarder euro, alltså 2,7 procent av BNP, år 2024.
10 miljarder euro krävs
Befolkningsåldrandet har försvagat de offentliga finanserna avsevärt redan i tio års tid, eftersom antalet äldre som använder offentliga tjänster och förmåner i stor omfattning har börjat öka snabbt.
Befolkningen i arbetsför ålder, som genom sina skatter finansierar den offentliga servicen och den sociala tryggheten, har samtidigt börjat minska.
Befolkningens stigande medelålder medför utgiftstryck på den offentliga ekonomin också i framtiden, i och med att i synnerhet antalet personer över 75 år som anlitar social- och hälsovårdstjänster ökar.
Därför ser det ut som om den offentliga skuldkvoten ökar under hela 2020-talet. Stärkandet av de offentliga finanserna med 5 miljarder euro fram till 2026 stabiliserar skuldkvoten till 70–75 procent under 2020-talet.
För att skuldkvoten ska kunna återställas till 2019 års nivå, alltså till 60 procent under 2020-talet, krävs det att den offentliga ekonomin stärks med cirka 10 miljarder euro, slår Finansministeriet fast.
