Finansministeriet: Tillväxten räcker inte till för välfärdsstatens behov

Den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott som enligt prognosen kommer att öka under de närmaste åren.
Den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott som enligt prognosen kommer att öka under de närmaste åren.
7.10.2019

Regeringens utgiftsökningar försvagar den offentliga ekonomin med cirka 400 miljoner euro 2023.

Ekonomin växer med 1,5 procent i år och tillväxttakten avtar till ungefär 1 procent under de närmaste åren, skriver Finansministeriet i ett pressmeddelande.

Osäkerheten i omvärlden återspeglas på de finländska företagens och konsumenternas förväntningar. För bruttonationalproduktens (BNP) tillväxt understryks betydelsen av den offentliga konsumtionen och investeringarna särskilt nästa år.

Den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott som enligt prognosen kommer att öka under de närmaste åren.

Den offentliga ekonomin försvagas av en avtagande ekonomisk tillväxt, ökade utgifter till följd av befolkningens stigande medelålder samt utgiftsökningar i enlighet med regeringsprogrammet.

På medellång sikt mattas den ekonomiska tillväxten av till under en procent 2022–2023, vilket hänger samman med strukturella faktorer i ekonomin. Till följd av den långsamma ekonomiska tillväxten förbättras sysselsättningen inte nämnvärt.

Sysselsättningsgraden stiger till 73,1 procent 2023.

– Enligt prognosen kommer den ekonomiska tillväxten att sjunka till under 1 procent. Det räcker inte för välfärdsstatens behov! Därför måste åtgärder som syftar till hållbar konkurrenskraft samt högre sysselsättning och produktivitet stå högt på agendan för den ekonomiska politiken, säger avdelningschefen, överdirektör Mikko Spolander.

Tillväxten beroede av inhemsk efterfrågan

Ökningen av Finlands exportefterfrågan avtar kraftigt 2019, framför allt på grund av de försämrade utsikterna för Europa. Handelsspänningarna mellan de centrala ekonomierna återspeglas på världshandeln och påverkar indirekt också Finlands export.

Hushållen investerar mindre i bostadshus, vilket leder till att investeringarnas andel av BNP sjunker. Också ökningen av de produktiva investeringarna avtar. Den privata konsumtionen fortsätter att växa, eftersom inkomstnivån stiger och sysselsättningen är hög. Tillväxten avtar dock, eftersom hushållen sparar mer.

Utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet ökar den offentliga konsumtionen och investeringarna och stöder för sin del den inhemska efterfrågan.

Underskottet i de offentliga finanserna ökar

Utgifterna inom den offentliga ekonomin har varit större än inkomsterna under hela högkonjunkturen. Den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott som enligt prognosen kommer att öka under de närmaste åren.

Även den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten börjar öka på nytt i början på 2020-talet.

Den offentliga ekonomin försvagas av en avtagande ekonomisk tillväxt, ökade utgifter till följd av befolkningens stigande medelålder samt utgiftsökningar i enlighet med regeringsprogrammet.

Befolkningens stigande medelålder ökar årligen de offentliga utgifterna för pensioner, hälsovård och omsorg, även utan nya beslut som ökar utgifterna.

Regeringens politik ökar underskottet

Regeringen har beslutat om utgiftsökningar, skatteåtstramningar och omfördelningar som varaktigt påverkar den offentliga ekonomin.

Utgiftsökningarna genomförs i ett tidigare skede än de skatteåtstramningar som ökar inkomsterna. Som helhet försvagar dessa den offentliga ekonomin med cirka 400 miljoner euro 2023. Även de utgiftsökningar av engångsnatur som regeringen beslutat om ökar underskottet i de offentliga finanserna 2020–2022.

Utgiftsökningarna av engångsnatur består till största delen av ett så kallat framtidsinvesteringsprogram.

I prognosen för de offentliga finanserna har man endast beaktat de åtgärder enligt regeringsprogrammet som redan tagits in i planen för de offentliga finanserna. I planen för de offentliga finanserna ingår tills vidare åtgärder inom ramen för framtidsinvesteringsprogrammet till ett sammanlagt belopp av knappt 1,4 miljarder euro.

Enligt regeringsprogrammet kan sådana genomföras till ett värde av högst 3 miljarder euro 2020–2022. Om utgiftsökningarna av engångsnatur genomförs fullt ut, kan underskottet i de offentliga finanserna 2021–2022 bli större än vad som nu förutspåtts.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här