Björn Wahlroos sågar gärna och ofta medierna, särskilt Helsingin Sanomat som han säger att är närmast socialbyråns anslagstavla. Foto: Tommy Pohjola

Bokaktuella affärsmannen Björn Wahlroos är orolig för Finland. Kommer snart bli riktigt dyrt, säger han och undrar vem som betalar morgondagen.

Pengar, pengar och pengar, säger någon. Sant är det, ju. Så mycket handlar om fyrk. Som vi vet är Björn ”Nalle” Wahlroos en av dem som har fyrk, pengar.

Andra delen i trilogin (på torsdagen nästan lovade han att skriva en tredje memoarbok) handlar om 1990-talets Finland. Då var det mycket som gick åt pepparn och inte var finansminister Iiro Viinanen & co:s alla motåtgärder genidrag. Affärslivet hängde på en skör tråd och landet mådde länge dåligt. Vändningen kom i slutet av årtiondet. Då gick det bra, minns Wahlroos.

– Finland var i gott skick.

På 1990-talet var Björn Wahlroos med i många spektakulära affärsöverenskommelser. Han känner folk, i affärsvärlden och i den offentliga sektorn. Insynen är uppenbart djup.

Nu är är det snålblåst i landet igen, dock är omständigheterna inte lika tuffa. Ännu.

– Varje dag i tidningen gnälls det om bidragen som inte räcker till. När ska vi rycka upp oss, börja jobba igen? Räkningarna ska betalas och snart är det få som betalar. Det är ohållbart.

– Finland är som ett vårdhem. Invånarna klagar och tror att barnen nog betalar.

Wahlroos har insett samma som så många andra. Här behövs mera folk.

Protesterna vid Helsingfors universitet lugnade ned sig på torsdagseftermiddagen. Bild: skärmdump, HBL

Ett sätt är att som Peter Vesterbacka (nyligen intervjuad i Kuntalehti) importera studerande från utlandet. Som det påpekas i artikeln handlare det inte enbart om välgörenhet. Bakom finns en affärsmodell.

– Nå, så kan man också göra. Men det räcker inte. Jag tror att våra högskolor och universitet sköter bättre den importen. Eller åtminstone gör en del det riktigt bra.

På morgonen då boken ”Regnmakarna” ges ut ockuperar studerandena Helsingfors universitet, som protest mot alla sparåtgärder som Petteri Orpos regering genomför.

Det som de här unga människorna gör påminner om sådant som en ung Björn Wahlroos gjorde. Vi åker tidsmaskinen. Skulle du fortfarande gå med i protesterna?

– Jo, som ung, varför inte, antagligen. Det är sådant som unga människor gör. Men nu ska vi minnas att det är inte alla studeranden som protesterar.

Läs mera: Björn Wahlroos om maktkamper i 1990-talets affärsvärld – fula knep var tillåtna och fasanjakter var viktiga för affärerna