”Det ser otroligt dåligt ut” – Österbottniska kommundirektörer kräver löfte om kompensationer

Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs, är en av 14 kommundirektörer i Österbotten som vänt sig till Finansministeriet med krav på ekonomiskt stöd.
Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs, är en av 14 kommundirektörer i Österbotten som vänt sig till Finansministeriet med krav på ekonomiskt stöd.
19.3.2020

Kommunernas inkomster ger vika, men uppgifterna består. Kommundirektörer vill se en klar signal om stöd från regeringen.

Fjorton kommundirektörer i Österbotten har sänt ett brev till Finansministeriet, Kommunförbundet och Österbottens förbund där de vädjar om ett betydande statligt ekonomiskt stöd för att upprätthålla verksamheten under de undantagsförhållanden som råder.

Regeringens linjedragningar och ibruktagandet av beredskapslagen innebär inkomstbortfall för kommunerna. Samtidigt kvarstår utgifterna. Kommundirektörerna räknar att inom småbarnpedagogiken handlar det om ett bortfall på 25 miljoner euro på nationell nivå.

Korsnäs omplacerar, permitterar inte

Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs och en av dem som skrivit under brevet, säger att beredskapslagen, och de åtgärder som regeringen vidtagit, är motiverade.

– Men det oaktat vet vi inte ute i kommunerna hurdant ekonomiskt stöd som vi kommer att få.

Stödet behövs. Båssar säger att kommunens daghem har väldigt få barn och om situationen fortsätter i många månader blir det ett rejält inkomstbortfall för Korsnäs. Kommunen tolkade från första början regeringens linjedragning så, att ingen avgift uppbärs för de barn som föräldrarna håller hemma, även om det är upp till kommunen att avgöra den frågan.

Korsnäs kommer inte att permittera eller säga upp personal, säger Båssar. I första hand kommer kommunen att försöka omplacera personal. Det här betyder att löneutgifterna rullar på, medan inkomsterna minskar.

Inkomstbortfallet gäller över hela fältet, tillägger Båssar.

– Jag tänker på samhället i stort. Om det stannar upp, och företag stänger och folk blir utan jobb, så påverkar det våra skatteinkomster, som är den stora inkomstkällan.

Lyfter på hatten för personalen

Om inte coronaviruset slagit till hade Korsnäs kommunekonomi set relativt bra ut. Visserligen tvingas man göra extra omskrivningar på grund av ett nytt äldreboende, men kommunen gjorde ett minusresultat i fjol som landade på bara 130 000 euro.

Epidemin skapar oro för beredskapen inom social- och hälsovården. Imorgon fredag ska man kartlägga vilken personal som finns tillgänglig, skulle social- och hälsovårdspersonal tvingas i karantän på grund av viruset.

Båssar bedömer att just nu har man läget under kontroll i Korsnäs, tack vare dagliga möten, bra information från sjukvårdsdistriktet och en personal som tänjer sig.

– Jag lyfter på hatten för lärare som sköter distansundervisningen. Vi är en liten kommun, tack och lov, där alla känner varandra och vet vilka elever som behöver extra stöd. Det hjälps till på alla håll och kanter. Apoteket har ställt upp med hemleveranser och frivilliga är beredda att rycka in. Den stora oron är att coronaviruset får fotfäste i någon av våra enheter och den tvingas i karantän, men vi försöker minska på kontaktytorna mellan folk Korsnäsborna har beaktat riktlinjerna på ett bra sätt.

Offentliga sektorn förväntas klara sig

I Vörå säger t.f. kommundirektör Tom Holtti att en poäng med brevet som kommundirektörerna undertecknat är att vara proaktiv. Regeringen har varit handlingskraftig på ett motiverat sätt, men samtidigt som det här innebär minskade inkomster för kommunerna så förväntas de köra på med full kapacitet, säger Holtti.

Tom Holtti, t.f. kommundirektör i Vörå. Foto: Johannes Tervo

Också i Vörå försöker man omplacera personal, till exempel till vården och hemservicen, men Holtti påminner om att det är grannkommunen Korsholm som har hand om primärvården. Vörå sköter endast äldreomsorgen.

Holtti önskar snabba beslut för att lösa personalfrågan. För de anställda som inte har arbetsuppgifter när till exempel skolor och daghem stänger vore det bättre om permitteringar kunde genomföras direkt, säger Holtti som efterlyser överenskommelser mellan Kommunarbetsgivarna KT och arbetstagarorganisationerna.

Det finns också en del öppna frågor som måste få svar, säger Holtti. Till exempel den om daghems- och undervisningsverksamheten kan koncentreras när de flesta daghem och skolor stängs. Hur den frågan besvaras påverkar också personalfrågan, och frågan om hur skolbespisningen ska ordnas.

Det blir ett rekorddåligt år.

Främst vill Holtti se en klar signal från regeringshåll om hur staten kompenserar kommunerna.

– Nu är fokus på företagen, medan den offentliga sektorn förväntas klara det här. Men de flesta kommuner gjorde ett minusresultat ifjol. Vi har inte ekonomin i balans. Det här året var det tänkt att vi skulle klara av att få den i balans.

Vörås preliminära bokslut för 2019 visar ett minus på ungefär 3 miljoner euro, det här främst beroende på sjukvårdskostnader, skattebortfall och barnskyddsärenden.

– Det här året ser otroligt dåligt ut. Det blir ett rekorddåligt år.

Kommuntorget hade på torsdag förmiddag inte nått ansvariga på Finansministeriet, som också fått kommundirektörernas brev.

Läs kommundirektörernas brev

Staten måste ge betydande ekonomiskt stöd åt kommunsektorn och näringslivet i den undantagsförhållanden som råder

I egenskap av kommunledare och företrädare för kommunsektorn stöder vi genomförandet av undantagsförhållandena med anledning av coronavirusutbrottet.

De avbrott i verksamheterna som kommunerna nu hamnar att genomföra med kort tid för förberedelser riskerar få oplanerade konsekvenser för ekonomin på sikt, såväl kommunernas egen som samhällsekonomin som helhet. Konkreta konsekvenser kan uppstå relativt snabbt för personalbehov och för köptjänster, till exempel på grund av avsevärda minskningar av skolskjutsbehov. Detta kommer att leda till negativa kringeffekter på samhällsekonomin.

På grund av linjedragningarna från statsmaktens sida råkar kommunerna ut för ett betydande inkomstbortfall. Till exempel blir konsekvensen inom småbarnspedagogiken att dagvårdsavgifterna minskar betydligt medan utgifterna bl a för personal i stort sett är oförändrade under tiden fram till 13 april 2020. På nationell nivå talar vi troligtvis om en storleksordning som är omkring 25 miljoner euro. Då andra verksamheter begränsas får kommunerna också betydande inkomstbortfall, särskilt på avgiftsintäkter för fri bildning och andra motsvarande verksamhetsavgifter, som behöver beaktas.

Staten måste nu ge kommunerna ett betydande ekonomiskt stöd för att upprätthålla verksamheten under undantagsförhållandena och för att stöda åtgärderna för att bromsa coronavirusutbrottet. Viktigt är också att mildra konsekvenserna för näringslivet. För att kommunsektorn i praktiken ska klara av att axla sina uppgifter behövs ett trovärdigt löfte från statsmaktens sida i form av tydliga riktlinjer i tilläggsbudgeten.

Kommundirektörer i Österbotten

Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm

Mats Brandt, stadsdirektör i Nykarleby

Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs

Gun Kapténs, kommundirektör i Larsmo

Tom Holtti, tf. kommundirektör i Vörå

Björn Häggblom, tf. stadsdirektör i Närpes

Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa

Jenny Malmsten, kommundirektör i Malax

Minna Nikander, stadsdirektör i Kaskö

Juha Rikala, kommundirektör i Laihela

Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad

Kristina Stenman, stadsdirektör i Jakobstad

Ulf Stenman, tf. kommundirektör i Kronoby

Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här