Budgetramförhandlingarna bjöd inte på några obehagliga överraskningar för kommunerna

Från vänster: finansminister Matti Vanhanen, inrikesminister Maria Ohisalo, statsminister Sanna Marin och vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko.
Från vänster: finansminister Matti Vanhanen, inrikesminister Maria Ohisalo, statsminister Sanna Marin och vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko. (Statsrådet)
30.4.2021

Kommunernas ansvar för de sysselsättande åtgärderna utökas permanent från och med 2024.

Regeringen kom i budgetramförhandlingarna överens om en mer måttfull nedskärning i kommunernas statsandelar än befarat.

Information som sipprat ut medan förhandlingarna pågick lät förstå att ett beslut om att överskrida utgiftsramarna satt hårt åt och att man i samband med det diskuterade att skära i statsandelarna med hundratals miljoner euro.

På torsdagens presskonferens berättade finansminister Matti Vanhanen (C) att kommunernas statsandelar höjs nästa år med 250 miljoner euro. Det här betyder att indexhöjningar och höjningen av kostnadsfördelningen genomförs på vanligt sätt.

År 2023 är höjningen för kommunernas del ungefär 50 miljoner euro, framgår av regeringens riktlinjer. Det inkluderar en riktad anpassning som ska spara 24 miljoner euro.

Nästa år överskrider regeringen rambudgeten med 900 miljoner euro och 2023 med 500 miljoner euro. Samtidigt ska ministerierna vidta anpassningsåtgärder på sammanlagt 370 miljoner euro.

Från och med 2024 ska utgiftsnivån vara lägre och Vanhanen lovade att veckans budgetramförhandlingar inte leder till ett utgiftsarv för nästa regering, eller till att nästa regering måste korrigera utgiftsnivån.

Enligt statsminister Sanna Marin (SDP) kommer man att beakta coronakrisens konsekvenser i anpassningsåtgärderna och inte rikta dem mot utbildningen, olika typer av utbildningsstöd eller social- och hälsovården.

Enligt Marin möjliggör det här en rättvis eftervård av pandemin och ett tryggande av välfärdstjänster och sociala stöd. Den vårdskuld som coronakrisen orsakat inom bland annat socialvården och den specialiserade sjukvården ska åtgärdas med en betydande tilläggsfinansiering från EU:s återhämtningsinstrument.

En ganska bra helhet

Regeringen Marins mål är en sysselsättningsgrad på 75 procent och 80 000 nya jobb. Enligt statsministern har regeringens tidigare beslut skapat förutsättningar för 31 000–33 000 nya jobb. Rambudgetförhandlingarna ska skapa ytterligare 40 000–44 500.

Att sysselsättningsåtgärderna flyttas till kommunerna är ett led i detta. Arbets- och näringsministeriet berättar i dag fredag mera detaljerat om rambudgetförhandlingarnas sysselsättande åtgärder. Vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko (C) beskrev kommunernas framskjutna roll i sysselsättningstjänsterna som en betydande strukturell förändring.

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio håller med och beskriver utfallet av budgetramförhandlingarna som en ganska bra helhet för kommunerna.

I ett pressmeddelande säger Punakallio att flytten av sysselsättningstjänsterna till lokal nivå är ett steg mot en nordisk modell.

– Det är bra att regeringen beslöt att permanent flytta sysselsättnings- och näringslivstjänsterna till kommunerna, så att det förverkligas 2024. Kommunerna har näringslivs- och ekonomiska incentiv för detta men finansieringen måste också vara tillräcklig.

Skrivningarna om statsandelarna för 2023 innehåller oklarheter, säger Punakallio, men de är överkomliga eftersom 2023 överlag är ett osäkert år.

Kommunförbundets vd Minna Karhunen tackar regeringen för att den, i återuppbyggnaden efter coronakrisen, förstått behovet av att finansiera den kommunala servicen.

Kommunförbundet påpekar dock att indexhöjningarna och granskningen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna inte innebär nya pengar, utan enbart minskar glappet mellan statens finansiering och kommunernas uppgifter. Kommunförbundets vice vd Timo Reina vill se att man nu kommer åt snedvridningen i kostnadsfördelning.

Det här är delvis en översättning av Kuntalehtis artikel.