Det är bibliotekskris i landet. Eller vänta nu – kanske krisen egentligen inte är i bibban utan i kommunfullmäktige?

Häpnadsväckande är ordet. 95 procent av personalen säger att beslutsfattarna inte riktigt vet hur ett bibliotek fungerar. Beslutsfattarna däremot – de anser själva att de visst vet tillräckligt mycket. Hur kan det vara sådan skillnad? Vad är verklighet?

Enkätsiffrorna framgår av en avhandling som tidningen Kirjasto citerar (nummer 1/2023, läs hela pro gradun Yleiset kirjastot päätöksenteon kohteena här). Utredningen kan ses mot bakgrunden av debatten om resurserna som Kommuntorget skrev om på hösten, Bristen på behöriga bibliotekschefer ger sämre service.

Många bibliotek är i dag mycket mera än rum med hyllor fulla av böcker. Av personalen förutsätts kunskap att arrangera evenemang, fixa med skolsamarbeten, kunskap om 3D-skrivare, symaskiner, musikstudior och brädspel. Biblioteket är inte en kommersiell aktör men den konkurrerar med dem, påminner graduskribenten Topi Lindqvist i Kirjastos intervju.

Beslutsfattare och bibliotekspersonal har samma uppfattning om att biblioteken behövs. Pengar finns ändå inte, eller i alla fall är resurserna alldeles för knappa i relation till de mångsidiga uppgifterna.

Lindqvist påminner att biblioteken är olika, liksom kommunerna. Små och stora.

Men sådär i snitt – kommunens beslutsfattare vet cirka allt?

Ändå är anslagen knappa.