Det finns mycket i Helsingfors men just nu inte en stor inomhusarena för en publik på 12 000-14 000 personer. Foto: Tommy Pohjola

Ett jättelikt spökslott i Böle och trafiken vid Esplanaden förvirrar stadsbornas men också andras uppfattning om huvudstadens dragningskraft.

Med Metallica, Bruce Spingsteen och Coldplay – herrejösses, Coldplay fyra slutsålda kvällar på Olympiastadion! – runt hörnet är det förstås vågat att hävda att det inget händer i Helsingfors, att både turister och världsartister, internationella läkarsymposium och andra olika stora branschevenemang lyser med sin frånvaro.

Men det är så det ser ut. Och siffrorna ljuger inte.

Allt är inte på grund av koronapandemins sega strupgrepp på samhället, och riktigt allt bortfall här i Nordeuropas östliga flank kan inte förklaras med Ryssland krig i Ukraina. Ganska mycket nog.

För en dryg vecka sedan hörde jag Maija Vilkumaa berätta om varför hon tror att städer som Tammerfors och Åbo gått om Helsingfors vad gäller dragningskraft, denna heliga ”kraft” som som bidrar till ett brett kulturutbud.

Hon torde veta. Vilkkumaa har i åratal uppträtt i olika uppsättningar och sammanhang över allt i Finland, från scener i små byar till städernas stora estrader. Och Vilkkumaa är Helsingforsare, hon har att jämföra med. Betyget för Helsingfors är knappt godkänt, tycker hon.

Helsingfors stad påpekar att en stor del av landets mest betydande kulturinstitutioner finns här. Och man kan varje dag se att staden bygger nya cykelvägar, reparerar körbanor och fixar broar – det är allt sådant som gör vardagen behaglig och ibland även riktigt trevlig. Skolor och småbarnspedagogiken tampas med utmaningar som är cirka desamma över allt i riket. Ändå är nivån i Helsingfors hög. Samma gäller vården och möjligheterna till utbildning.

Läs mera, Kommuntorget 15.5.2024 Peter Ehrström: Populärkultur bidrar starkt till städers och platsers image

Maija Vilkkumaa pratade nyligen på kommunledningens seminarium om kulturens förutsättningar i byar och städer. Foto: Tommy Pohjola.

Sedan så pekar olika utredningar och enkäter i olika riktningar även om grundfrågan är den samma: Vilken stad har största dragningskraften? Till exempel kunde man i mars läsa att Helsingfors ligger riktigt risigt till.

Helsingin Uutiset 19.3.2024: Helsingin sijoitus 9/10 – vetovoimatutkimus ei mairittele pk-seutua

Två månader senare låter det inte så dumt.

Helsingin Sanomat 24.5.2024: Tampere on jälleen Suomen elinvoimaisin – Porvoo ponnisti viidenneksi

Utifrån sett hänger stadsbornas liv på trafikarrangemang på Mannerheimvägen och kring Esplanadparken samt undvikandet av centrumdöden. Mera allvarligt är tacklandet av det ryska ägandet stjäl rubriker och folks uppmärksamhet men sant är ju att den före detta Hartwallarenan i Böle fortfarande står tom. Den är en ishall, konsertsal och ett evenemangscentrum som drar en publik på mellan 12 000 och 14 000.

Och det är den storleksklassens arena som Helsingfors nu saknar.

Det känns i plånböcker (staden, företagare, arrangörer) och syns i enkäter.