Ellica Mildh: Därför ska ni diskutera EU i riksdagsvalet

EU-frågor är en del av vardagen, och perspektivet har fått mig att inse hur stor inverkan det europeiska samarbetet faktiskt har på medlemsstaterna.

Om en knapp månad ordnas riksdagsvalen i Finland. För första gången följer jag med valdiskussionerna på avstånd från EU-kvarteren i Bryssel.

Det kommande valet kommer att avgöra hurdan EU-politik Finland kommer att driva för de nästa fyra åren. Varför syns då inte EU-politiken i valdebatterna?

Faktumet att EU-politiken inte är en del av den finska valdebatten verkar understryka diskursen om att EU är något som hanteras åtskilt från den nationella politiken. Trots att det är sant att EU inte har kompetens att styra och ställa över alla politikområden är det viktigt att påminna om att den nationella politikens utveckling och framtid inte existerar i vakuum.

Enligt Sitras utredning har riksdagen uppskattat att nästan hälften av de ärenden som ligger på riksdagsledamöternas bord påverkas av beslut som görs på EU-nivå. Riksdagsledamöterna kommer såvida på ett eller annat sätt ha att göra med EU-frågor i sin vardag. Riksdagen och regeringen ansvarar tillsammans för att slå fast Finlands ståndpunkter till EU-politiken och över hur vi implementerar EU-reglering.

Själva implementeringen av EU-regleringen sköts allt som oftast på den lokala nivån: enligt Kommunförbundets utredningar har 60 procent av kommunernas beslut och uppgifter samband med Europeiska unionen. Hurdan EU-politik Finland driver i frågor om klimatpolitik, den alltmer detaljerade miljölagstiftningen och digitaliseringen är avgörande även för kommunerna. Samtidigt som riksdagsvalet är ett kommunalval, är det också EU-val.

Nästan hälften av de ärenden som ligger på riksdagsledamöternas bord påverkas av beslut som görs på EU-nivå.

Att partierna försöker vinna över röstare genom att ta fasta vid så konkreta frågor som möjligt som påverkar finländarnas vardag direkt är självklart. Faktum är ändå att de beslut som görs på EU-nivå syns i finländarnas vardag. Att normalisera en EU-diskussion skulle också få medborgarna involverade och kunna skapa en egen ståndpunkt på EU-frågor.

För att få insikt på varför EU-frågor lyser med sin frånvaro i valdiskussionerna ringde jag upp Rikhard Husu som är EU-korrespondent för YLE. Liksom jag följer Husu med valdebatterna från ett Brysselperspektiv.

Trots att det skulle vara angeläget att EU-politiken skulle inkluderas i valdebatten, gäller det ändå att hålla sig realistiskt till frågan, säger han. Det finns en begränsad kapacitet för hur många valteman som behandlas i valrörelserna, och dessa täcker inte ens alla aktuella nationella frågor. Det är att acceptera att valfrågorna fungerar som en mätare på vad människor just då vill diskutera.

Trots att medierna har en viss roll och kan styra debatten i en viss utsträckning, har denna förmåga blivit mindre i och med att partier, kandidater och väljare själv har möjlighet att styrka diskussionen på sociala medier, påpekar Rikhard Husu.

Nationella valresultat avspeglar sig på EU-nivån. Om EU-kritiska röster får belägg på hemmafronten, avspeglar sig detta även i Finlands roll och samarbetsvillighet i EU-förhandlingar. Finländarna har möjlighet att påverka Finlands EU-politik även nästa år då valurnorna åter kallar inför EU-parlamentsvalen 9.6.2024. Jag hoppas alla röstberättigade finländare använder sin röst i även detta val.

Ämnen