Dan Lolax: Valet i januari var (kanske) slutet på vårdreformens början

Sanna Marin (SDP), Petteri Orpo (Saml) och Annika Saarikko (C) under valvakan i Kommunernas hus 23.1.
Sanna Marin (SDP), Petteri Orpo (Saml) och Annika Saarikko (C) under valvakan i Kommunernas hus 23.1. (Yle)
10.2.2022
Bloggar Dan Lolax

Valet i januari var inte det sista kapitlet i berättelsen om social- och hälsovårdsreformen. Det var inte ens början på slutet. Men kanske var valet slutet på reformens början.

Välfärdsområdesvalet var viktigt, ja. Samlingspartiet fick den största andelen röster, Centern flest fullmäktigeplatser och SDP rymdes med god marginal med i de tre storas gäng. Men viktigare än valets politiska utfall – och analyser om vad det kan innebära för nästa års riksdagsval – är det praktiska arbete som nu tar vid.

Under valkampanjen var det nämligen svårt att identifiera stora skillnader mellan partierna. Visst, Samlingspartiets vurm för servicesedlar – ett sätt att inkludera den privata vårdsektorn – retade upp Vänsterförbundet, och viss nyansskillnad fanns i partiernas tolkning av ”närservice”.

Det är nämligen svårt att entusiasmera väljare med ett budskap om att det blir sämre.

Likheten partierna emellan kan förklaras med att reformen handlar om lagstadgad service. Frågan är inte om tjänsterna ska produceras utan hur.

Och svaret på frågan om hur de ska ordnas kan, i det här skedet, inte vara annat än ”på bästa möjliga sätt.”

Det är nämligen svårt att entusiasmera väljare med ett budskap om att det blir sämre. Det fick Sannfinländarna erfara. Samlingspartiet, som i övrigt kritiserat reformen, lovade trots allt att göra det bästa av modellen.

Just det här – att skapa det bästa möjliga social- och hälsovårdssystemet med de resurser som är tillgängliga – är en gemensam nämnare för de flesta partier. Den målsättningen kommer att prägla de förtroendevaldas arbete inför den 1 januari 2023, då välfärdsområdena officiellt tar över ansvaret för social- och hälsovården och räddningstjänsterna.

Vad hjälper en lagparagraf om det inte finns vårdpersonal?

Och det är ett viktigt arbete som inleds nu på våren, i nämnder, styrelser och fullmäktigen. Servicehelheter ska samordnas, investeringar ska beredas, tjänster ska förnyas och digitaliseras, servicen på två språk ska tryggas och så vidare.

Utöver att ansvaret är nytt och enormt finns andra utmaningar. Centralt för regeringen Marins reform är centraliseringen av resurser i ett Finland som saknar vårdpersonal. Samtidigt har riksdagen också godkänt att vårdgarantin skärps, från 90 till 7 dagar. Garantin börjar gälla i april 2023, men vad hjälper en lagparagraf om det inte finns vårdpersonal?

Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn efterlyser strukturella åtgärder i en intervju för Kommuntorget. Till de åtgärderna hör bland annat bättre förutsättningar för arbetskraftsinvandring.

Behovet av sådana åtgärder visar varför vi befinner oss i social- och hälsovårdsreformens början. Lagarna som godkändes förra sommaren, och vinterns val, var startskottet. Nu krävs konkreta åtgärder för att fullfölja reformen.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här