Olli Rehn: Vasa är ett bra exempel på kommunens betydelse för exporten

Exportindustrin existerar inte i ett vakuum, säger Olli Rehn. Kommunerna kan stödja företagens verksamhetsvillkor, och företagen kan bidra till kommunernas vitalitet.
Exportindustrin existerar inte i ett vakuum, säger Olli Rehn. Kommunerna kan stödja företagens verksamhetsvillkor, och företagen kan bidra till kommunernas vitalitet. (Finlands Bank/Karoliina Vuorenmäki)
9.2.2022

Finlands Banks chefdirektör efterlyser en palett av åtgärder, och betonar kommunens betydelse för ett starkt näringsliv. Den betydelsen märks bland annat i Närpes och Vasa, säger Rehn.

Vågor av pessimism och optimism. Så sammanfattar Olli Rehn, chefdirektör för Finlands Bank, framtidsutsikterna under coronakrisen, som nu går in på sitt tredje år.

Ekonomiska prognoser är alltid något osäkra, men under pandemin har osäkerheten varit extra stor, säger Rehn. Och även om osäkerheten också orsakas av annat – till exempel situationen vid Ukrainas gränser och Rysslands agerande – så är coronaviruset fortsättningsvis en global faktor.

– Så länge smittspridningen inte är under kontroll kan obehagliga överraskningar störa produktionskedjorna, säger Rehn.

Han påminner om att även om det internationella vaccinsamarbetet Covax främjat vaccineringsprocessen så är vaccinationsgraden fortfarande låg i en rad utvecklingsländer.

– En pandemi är inte över förrän den är globalt under kontroll.

Finland i sydeuropeiskt sällskap

Finlands Bank förutspår att den finländska ekonomin växer med 2,6 procent i år. Den prognosen har beaktat att omikronvarianten kan hejda tillväxten i början av året. Därmed stämmer den stora bilden fortfarande, säger Rehn.

Å andra sidan har också Finlands Bank känt av pessimismens vågdalar.

– Vår sommarprognos 2020 för år 2021 var klart mer pessimistisk än vad utfallet blev. Vi förutspådde en tillväxt på 2,5 procent. Ekonomin växte sedan med 3,5 procent. Givet vad vi vet nu om omikronvarianten så kan vi säga att tillväxten fortsätter, om än lite svagare än i fjol. Men vi har en återhämtning på gång.

Kan Finland, i egenskap av en liten, exportberoende ekonomi, själv mildra konsekvenserna av krisen, eller är man beroende av politiska beslut som tas i andra länder?

– Både och. Finland måste göra allt för att få smittspridningen under kontroll, hjälpa företagen, medborgarna och hushållen. Samtidigt är ett globalt och europeiskt samarbete nödvändigt, och det har spelat en avgörande roll i kampen mot pandemin. Till exempel produktionen och leveransen av vacciner har på ett avgörande sätt varit beroende av europeiskt forsknings- och regleringssamarbete.

Även om Finland är beroende av den europeiska ekonomin och världsekonomin så har nationella politiska beslut en betydelse för hur man lyckas anpassa sig till omvärlden, fortsätter Rehn.

De olika centralbankernas penningpolitik, i kombination med den finanspolitik som förts i Finland och globalt, har spelat en viktig roll i den akuta fasen av krisen och det har varit motiverat att hjälpa företag och hushåll med offentliga medel, säger han.

– Nu då vi har fast mark under fötterna är det viktigt att bygga en beredskap, med tanke på den åldrande befolkningen, och stärka de offentliga finanserna. Vi vet att utvecklingen är relativt negativ. I Europa är det Finland, Italien och Portugal som har den sämsta demografiska profilen. Och jämför vi Finland med Danmark och Sverige ser vi att bägge länder har en högre sysselsättningsnivå, bättre produktivitetstillväxt och en bättre befolkningsprognos. Även om vi klarat oss bra under coronakrisen står vi inför bekanta problem då krisen är över.

Besviken på debatten

Finlands Banks scenario är att ekonomin växer måttligt fram till år 2040. Efter det kan ekonomin till och med börja krympa. Är det viktigt att vi ser coronakrisen som en kortsiktig kris?

– Här måste man välja sina ord noggrant. I ett långt historiskt perspektiv kan krisen kanske ses som tillfällig, men den har varit, och fortsätter vara, ett seriöst hot mot människors hälsa och har ekonomiska konsekvenser. Nationalekonomen John Maynard Keynes sa det bra i ett annat sammanhang: ”På lång sikt är vi alla döda.” Vi måste klara av såväl korta som mellanlånga kriser, och agera utifrån två tidsperspektiv.

Utöver coronakrisen måste Finland alltså förbereda sig för andra ekonomiska och samhälleliga utmaningar, säger Rehn. De här utmaningarna beror på en långsam tillväxttrend, som i sin tur återspeglar en åldrande befolkning och en svag produktivitetstillväxt.

Den sistnämnda kan förklaras med att både investeringar och satsningar på forskning och utveckling inte är på den nivå de borde vara, säger Rehn.

– Vi måste agera på två fronter, både för produktivitetstillväxten och för sysselsättningsnivån. Båda är viktiga, samhälleligt och mänskligt sett, liksom för den offentliga ekonomin. Jag blir ofta besviken på den finländska debatten, för många debattörer talar om enkla lösningar: om lokala avtal eller om att satsa stort på forskning. Satsningar behövs, liksom incentiv för innovationer och investeringar. Det behövs också strukturella reformer.

Finland måste klara av såväl korta som mellanlånga kriser, säger Olli Rehn. Ur ett historiskt perspektiv kan coronakrisen visa sig vara kort. Nu gäller det att ta sig an nästa utmaning.

Ett exempel på den sistnämnda är regeringens beslut att avveckla pensionsslussen, för att på så sätt främja sysselsättningen av personer över 55 år. Beslutet var välkommen, säger Rehn, eftersom Finland också i det avseendet släntrat efter både Danmark och Sverige.

Är arbetskraftsinvandringen ytterligare en del i dessa strukturella reformer?

– Det finns andra delar i helhetsbilden men just detta är en viktig del av lösningen och jag tror att man i Finland förstår hur viktigt det är med en väl reglerad arbetskraftsinvandring, att vi satsar mer på integration och förvaltar immigrationen bättre. Vi behöver utländsk arbetskraft, experter men också utländska studenter som stannar kvar efter studierna. Det behövs ett helhetsprogram för att organisera allt detta.

Rehn jämför återigen med Danmark och Sverige och säger att det finns silon i den finländska förvaltningen som måste åtgärdas för att få rätsida på arbetskraftsinvandringen. Han påpekar att det inte enbart handlar om att få arbetskraft för IT-sektorn. Också den offentliga sektorn dras med en stor arbetskraftbrist.

– Pensionsföretaget Kevas förra VD Timo Kietäväinen har, utgående från forskning, talat om ett nödrop. Den offentliga sektorn är i en svår situation på mellanlång sikt. Därför behöver regeringen en helhetssyn och utveckla de politiska åtgärderna enligt detta.

Närpes och Vasa är goda exempel

Urbaniseringen är en annan utmanande megatrend. Borde politiska beslut anpassas efter det faktum att delar av Finland töms på folk, och kunde man på så sätt hushålla bättre med de offentliga medlen?

– Om man tittar på Närpes, har vi där ett exempel på en liten levande kommun och en bra regional utveckling. Man kan också nämna turismen i Lappland, eller Kajanaland som har en bra utveckling tack vare Škoda Transtech – med draghjälp av ”ratikkan” i Tammerfors. Det finns alltså goda exempel, liksom mindre bra. Urbaniseringen fortsätter troligen på lång sikt, men jag vill poängtera två saker. Dels är det möjligt att pandemin påverkar stadsplaneringen. Fortsätter tilläggsbyggandet, eller planerar vi för fler natur- och grönområden? Jag har bott 40 år i Helsingfors, med undantag för några år i Bryssel. Då jag satt i stadsfullmäktige var jag också medlem i huvudstadens samarbetsdelegation, där vi hoppades få till stånd en metropolförvaltning i stil med dem i Köpenhamn och Stockholm. Det har inte förverkligats. Okej, vi har Helsingforsregionens trafik HRT och Helsingforsregionens miljötjänster HRM men i planeringen av metropolområdet behövs en rationell stadsplanering som bevarar naturområden för invånarna. Den andra saken har att göra med distansarbete, som blivit vanligare under pandemin och som också kan påverka behovet av bostäder och arbetslokaler – och därmed stadsplaneringen. Distansarbete kan ha effekt när urbaniseringstrenden fortsätter. Mycket beror förstås på hur enskilda kommuner kan agera i sin näringspolitik och hur regeringen kan hjälpa till med att utveckla utbildningen i olika regioner.

På tal om det: I ditt anförande på Rafo-forumet 2021 sa du att kommunerna är i en nyckelroll för att Finland ska lyckas i sin kunskapsbaserade teknologiexport. Handlar det till exempel om den typ av satsning som man gjort i Vasa för att locka batteriindustrin till staden?

– Vasa är ett bra exempel och jag känner väl till hur regionen jobbat för att utveckla innovationer, investeringar och trafikförbindelser – till övriga Finland men också till Sverige. Drivkraften bakom teknologiexporten är naturligtvis företagen, men de existerar inte i ett vakuum. En kommun kan förbättra förutsättningarna för dem. Ett livskraftigt kompetenscenter kräver ett smidigt samarbete mellan universitet eller forskningsinstitut och företag. Men det behövs också infrastruktur, alltså stadsplanering och trafikinvesteringar. En annan viktig sak är den mänskliga kompetens som företagen behöver. De måste kunna locka utländsk arbetskraft, och för dem är kommunens tjänster – småbarnspedagogik, skola, vård, kommunikation och bostäder – viktiga. Det är en symbios: kommunen kan stödja företagens verksamhetsvillkor, och företagen kommunens vitalitet.

Olli Rehn

  • Född 1962.
  • Familj: Hustrun Merja och dottern Silva.
  • Fritidsintressen: Fotboll, läsning, rock och jazz.
  • Utbildning: Politices kandidatexamen vid Helsingfors universitet 1989, filosofie doktorsexamen vid universitetet i Oxford med internationell ekonomi som huvudämne 1996.
  • Karriär i urval: Riksdagsledamot (C) 1991–1995. Europaparlamentsledamot 1995–1996. EU-kommissionens vice ordförande 2011–2014. Ledamot och vice talman i Europaparlamentet 2014–2015. Näringsminister i Sipiläs regering 2015–2016. Chefdirektör för Finlands Bank sedan 12 juli 2018.

Källa: Finlands Bank

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här