”Jag är hållbar” står det på tygkassarna som delades ut till deltagarna på Kvalitetsmässan i Göteborg i fjol 2019. Jag tänker smått roat att det känns väldigt svensk med en tygkasse som talar om sig själv i första person. Men också på att hållbarhet som begrepp blivit mode i Sverige. Och alla som läser modetidningar och följer trender vet att det som är hett i Sverige snart är det också hos oss.

Vi som arbetar i Svenska teamet vid Kommunförbundet vill också hänga med i vår tid, och allra helst vara de som skapar trender. Därför har vi skapat projektet Hållbar utveckling i Svenskfinland som har som målsättning att lyfta frågor om hållbar utveckling på agendan i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna inför Kommunalvalet 2021.

Hållbar utveckling är givetvis mycket mer än en svensk modefluga. Det är i linje med FN:s hållbarhetsprogram Agenda 2030 och starkt förankrad i Kommunförbundets strategi.

Kommunförbundets mission lyder så här: Tillsammans med kommunerna och landskapen bygger vi en hållbar framtid. Med formuleringen bygga en hållbar framtid ser Kommunförbundet som sin uppgift att samordna socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar för kommunernas och landskapens olika behov.

I projekter Hållbar utveckling i Svenskfinland vill vi stärka arbetet för en hållbar framtid i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna.

Kommunförbundets vision lyder å andra sidan så här: Finlands framgång skapas lokalt. Med det menar vi att hållbara lösningar för att främja välfärden och livskraften bäst utvecklas nerifrån uppåt, från de egna utgångspunkterna och särdragen i lokalsamhällena, kommunerna, städerna, stadsregionerna och landskapen.

I projektet Hållbar utveckling i Svenskfinland vill vi stärka arbetet för en hållbar framtid i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna. Det gör vi genom att ordna avgiftsfria webbinarier som tar avstamp i FN:s 17 globala hållbarhetsmål.

Webbinarierna skräddarsys enligt regionens särdrag och i starkt samarbete med kommunerna. Tanken är att samla förtroendevalda, tjänstemän och invånare för att tillsammans fundera på utmaningar och lösningar. På varje tillfälle fokuserar vi på ett eller flera av FN:s 17 globala hållbarhetsmål och hur vi arbetar med och kan uppnå målet på det lokala planet.

Vi vill hitta lösningar som håller på sikt. Inget mer ”slit och släng”, varken i garderoben eller i samhället.

Vad är det då som gör att Svenskfinland behöver ett eget projekt? Är hållbarhetsfrågor beroende av språk? Frågan ställs av Markku Vento, chefredaktör för Kuntalehti då han intervjuar mig under Kommunmarknaden. Och visst stämmer det att hållbarhetsarbetet är viktigt i precis varje kommun, oberoende språkindelning.

Några faktorer är ändå specifika för Svenskfinland. Dels har vi det geografiska läget, längs med kusten som gör att frågor om t.ex. Östersjön är gemensamma för oss. När det gäller de hållbarhetsmålen som rör god hälsa och välbefinnande eller god utbildning för alla har vi i Svenskfinland alltid en språklig dimension att förhålla oss till. Hur säkrar vi t.ex. en hållbar småbarnspedagogik på svenska i huvudstadsregionen? Eller hur kan vi skapa hållbara modeller för vård på svenska i kommunerna eller i de kommande vårdlandskapen? Vi vill hitta lösningar som håller på sikt. Inget mer ”slit och släng”, varken i garderoben eller i samhället.

Har du tips eller idéer på hållbarhetsfrågor som du skulle vilja diskutera inför kommunalvalet? Hör gärna av dig så planerar vi tillsammans. Och håll utkik på www.kommuntorget.fi/utbildningexternal link eller på Kommuntorgets kanaler i sociala medier. Där marknadsför vi alltid de kommande webbinarierna.