Christina Gestrin: Klimatguiden finns nu på svenska

Christina Gestrin blir Folktingets nya generalsekreterare.
Christina Gestrin blir Folktingets nya generalsekreterare.
18.5.2020
Bloggar Christina Gestrin

Guiden är i första hand avsedd för kommunernas ledning och tjänsteinnehavare men lämpar sig också utmärkt för förtroendevalda och andra personer som vill få en helhetsbild över kommunens möjligheter att fungera som en aktör i klimatarbetet.

Klimatguiden introducerar olika verktyg som kommunen kan använda sig av då man uppgör en klimatstrategi, handlingsplan eller vägkarta för klimatarbetet.

Nästan hälften av Finlands kommuner har ställt som mål att vara CO2 -neutrala år 2030. Kommunerna har tio år på sig att omsätta målsättningen till praktik. I Klimatguiden konstateras att det behövs systematiska förändringar i kommunerna för att målet ska nås.

De enklaste åtgärderna har de flesta kommunerna redan genomfört och den egentliga omställningen har vi ännu framför oss. Med systematiska förändringar avses åtgärder och investeringar i kommunens ekonomiska planering, ibruktagande av och en övergång till klimatvänliga tekniska lösningar, möjliggörande av klimatvänliga levnadsvanor och nya samarbetsmodeller i kommunerna.

Största delen av kommunernas koldioxidutsläpp kommer från uppvärmningen av kommunala fastigheter och annan energikonsumtion.

För att kommunens klimatstrategi ska ha en effekt måste den vara kopplad till kommunstrategin. I klimatguiden betonas att klimatarbetet kan innebära ekonomiska inbesparningar för kommunen. Kommunerna kan var för sig eller tillsammans utveckla klimatvänliga affärsidéer. I klimatarbetet är åtgärder som förbättrar energi- och materialeffektiviteten viktiga.

Största delen av kommunernas koldioxidutsläpp kommer från uppvärmningen av kommunala fastigheter och annan energikonsumtion. Trafikens andel av utsläppen är den näst största utsläppskällan. Effektivare energiförbrukning innebär en direkt minskning av kommunens utgifter. Att förändra byggnadsverksamhet så att processerna blir mera materialeffektiva kräver kunskap och kompetens.

Målsättningar är att uppmuntra uppkomsten av rena och smarta lösningar.

Det är klokt att samarbeta över kommungränserna och med privata aktörer för att försnabba övergången till en cirkulär ekonomi i kommunerna.  Kommunens upphandlingskriterier är också viktiga styrmedel i klimatarbetet. En klimatbaserad upphandling har som mål att minska materialåtgången under hela livscykeln.

Målsättningar är att uppmuntra uppkomsten av rena och smarta lösningar. Klimatguiden tar också upp frågan om hur kommunerna kan minska kolavtrycket inom matförsörjningen. Förslag på åtgärder är att öka användningen av lokala råvaror, vegetariska produkter och säsongprodukter.  

Staten stöder kommunerna ekonomiskt för vissa klimatåtgärder och för investeringar i klimatsmart infrastruktur, bl.a. för en övergång från användningen av stenkol till förnybar energi. Ibruktagandet av lokala, förnybara energiformer är bland det mest klimatsmarta en kommun kan göra. Regionala biogasanläggningar som återvinner lokalt producerat organiskt avfall och sol- och vindkraft är exempel på energiformer som snabbt håller på att bli vanligare och som många kommuner aktivt befrämjar.

Kommunerna uppmanas beakta risken för naturkatastrofer.

Hur kommunen beaktar klimataspekten i markanvändningen och byggandet inverkar starkt på hur väl kommunerna kommer att lyckas nå de uppställda klimatmålsättningarna. Byggande i trä är klimatvänligt och borde prioriteras framom andra byggnadsmaterial.

I klimatguiden behandlas också frågan om anpassning till klimatförändringen. Genom att i markplaneringen beakta de allt oftare förekommande extrema väderleksförhållandena kan kommunerna på sikt spara resurser och förbättra kommuninvånarnas säkerhet. Kommunerna uppmanas beakta risken för naturkatastrofer såsom stormar, ihållande regnperioder, översvämningar, värmeböljor och svår torka då de uppgör avtal med olika serviceproducenter.

Klimatguiden påminner oss om att klimatförändringen medför kostnader för kommunerna och olika befolkningsgrupper. Därför gör kommunerna klokt i att ta klimatutmaningen på allvar och vara aktiva klimataktörer på bred front; Kommunernas klimatarbete går kort sagt ut på att bromsa upp klimatuppvärmningen och att öka beredskapen inför den klimatförändring som redan är ett faktum.

Ladda ner guiden från denna sida.