Inkommande vecka samlas klimatförhandlare och beslutsfattare från hela världen i Madrid för FN:s klimatkonferens COP 25.

För mindre än en månad sedan meddelade det ursprungliga värdlandet Chile att konferensen i Santiago ställs in på grund av oroligheterna i landet. Spanien kom snabbt till undsättningen och har i ilfart skapat faciliteter för den enorma konferensen. Hatten av för spanjorerna!

Sedan Parisavtalet slöts år 2015 har mycket hänt. FN:s klimatpanels rapport som publicerades hösten 2018 fick stor uppmärksamhet. I rapporten upprepades det som redan sagts under många år, d.et vill säga att de stora utsläppen av växthusgaserna kommer att leda till katastrofala konsekvenser för livet på jorden.

Vi har 10-15 år på oss att vända den nuvarande trenden

Det var ungdomarna som äntligen fick världen att reagera med den svenska skoleleven Greta Thunberg i spetsen. Ungdomarna kräver snabba åtgärder av beslutsfattarna och påminner om att deras framtid står på spel.

IPCC rapporten säger i klartext att vi har 10-15 år på oss att vända den nuvarande trenden.

De globala utsläppen av växthusgaser måste halveras under de kommande tio åren för att klara av att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader jämfört med den förindustriella tiden. FN:s miljöorganisation UNEP:s rapport som publicerades i slutet av november 2019 visar att utsläppen av växthusgaser fortfarande ökar och om nuvarande utveckling fortsätter kommer medeltemperaturen att stiga med 3 grader i stället för 1,5 grader till slutet av seklet.

Vår regering har slagit fast att Finland ska vara kolneutralt år 2035. Många åtgärder ska vidtas under de närmaste åren. Regeringen kommer att förnya klimatlagen som riksdagen stiftade år 2015.

Markanvändningen och kolsänkorna hänger ihop

Klimatlagen har varit en ramlag som hittills endast förpliktat den statliga myndigheten att rapportera om klimatåtaganden. Nu är målsättningen att ta in markanvändningssektorn i lagen. Markanvändningen och kolsänkorna hänger ihop. Med kolsänkor avses skogarnas, torvmarkernas och jordbruksmarkernas förmåga att binda kol.

Förnyandet av markanvändnings- och byggnadslagen är på gång och ett krav på klimatkonsekvensbedömning i planläggningsprocesser kommer att införas.

Flera ministerier arbetar som bäst med att utforma klimatplaner och strategier. Miljöministeriet leder arbetet med en klimatplan på lång sikt, arbets- och näringsministeriet leder arbetet med klimat- och energistrategin och jord- och skogsbruksministeriet utarbetar en klimatplan för markanvändningssektorn.

Regeringen ska förnya energibeskattningen och trafikbeskattningen samt besluta om styrmedel för att befrämja en cirkulär ekonomi under de närmaste åren. Man kommer också att se över företagsstöden och avskaffa stödformer som riktas till fossila bränslen. Regeringen har också beslutat halvera torvförbränningen till år 2029. Det ska införas ett stöd för en övergång från oljeuppvärmning till förnybar energi och användningen av kol i kraftverk ska upphöra under 20-talet.

För att kunna utnyttja sol och vind i mycket högre grad än idag behövs en utveckling av elnätet

Den stora trenden är att öka användningen av förnybar energi och i snabb takt minska användningen av fossila energiformer. Samhället ska i stor skala elektrifieras och för att kunna utnyttja sol och vind i mycket högre grad än idag behövs en utveckling av elnätet.

Kommunernas roll i övergången till ett fossilfritt samhälle är central.
Klimatåtgärderna kommer nu med kraft på många fronter. En strängare klimatpolitik kommer inte att applåderas av alla trots att åtgärderna som genomförs under de närmaste åren är förhållandevis lätta.

För att stoppa klimatuppvärmningen kommer också svårare åtgärder att krävas. Nu plockas de lågt hängande frukterna.