Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) digitaliserar sitt ortnamnsarkiv. Projektet genomförs som en del av Finlands 100-årsjubileum och målsättningen är därför att det digitala arkivet ska kunna öppnas under år 2017. Digitaliseringen av de finska ortnamnen inleddes år 2014 och nu planeras digitaliseringen för de svenska namnens del.

I Språkinstitutets namnarkiv finns sammanlagt cirka 2,7 miljoner namnsedlar med i huvudsak finska, samiska och svenska ortnamn. Antalet svenska namn är cirka 380 000. Namnen i samlingarna har tecknats upp med hjälp av intervjuer med ortsbor runt om i landet sedan slutet av 1800-talet, men största delen av intervjuerna gjordes under den senare halvan av 1900-talet. De svenska namnen finns arkiverade både i Språkinstitutets och Svenska litteratursällskapets (SLS) arkiv, så att originalen finns ordnade sockenvis i SLS arkiv och kopiorna landskapsvis i alfabetisk ordning i Språkinstitutets arkiv. Tillsammans – men på olika adresser – kompletterar samlingarna varandra, men vid vissa typer av sökningar krävs besök i bägge arkiven. En digitalisering gör det möjligt att utnyttja materialet på ett sätt som inte är möjligt i dag.

Ortnamnssamlingarna är en ovärderlig hjälp i det praktiska namnvårdsarbete som sker vid Språkinstitutet, bland annat i samarbete med Lantmäteriverket och kommunerna. För Lantmäteriverkets del handlar det om granskning av det ortnamnsregister som utgör grunden för namnen på grundkartan. För enskilda kommuners del är samlingarna till nytta vid planering av namn på vägar, gator, bostadsområden och stadsdelar. Hävdvunna ortnamn i ett område är en god utgångspunkt vid planering av nya officiella namn eftersom de knyter de nya namnen till området och historien. De kan också bidra till att stärka hembygdskänslan bland invånarna.

Digitaliseringen innebär i praktiken att namnsedlarna skannas, kopplas till en databas och förses med uppgifter om själva namnen men också med information om orternas art och läge samt uppgifter om när och av vem namnen samlats in. Kartorna som hör till samlingarna har digitaliserats av SLS och ska enligt planerna georefereras, dvs. knytas till koordinatsystemet. De ska också punktkoordineras, vilket betyder att också koordinatuppgifter för de enskilda orterna kan föras in i databasen, så att varje ort blir sökbar på kartorna.

Digitaliseringen följer Unescos konvention om att trygga det immateriella kulturarvet, dit det hävdvunna ortnamnsförrådet hör. Samlingarna utnyttjas förutom inom namnvården också av namn- och språkforskare, arkeologer, historiker, folklorister, naturvetare och släktforskare. De är tillgängliga även för allmänheten.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *