Att vara uttråkad på jobbet, del 2

26.9.2016
Kommuntorget Ulf Lindholm

Blev du nyfiken på fenomenet boreout ? Åtminstone blev jag! Så jag gjorde slag i saken och kontaktade forskare Lotta Harju vid Arbetshälsoinstitut  i Helsingfors involverad i forsknings- och utvecklingsprojektet kring motivation, engagemang och leda i arbetet  och ställde henne några frågor om boreout.

Är boreout åldersrelaterat?
Lotta H: Vi har i våra andra enkätundersökningar observerat att upplevelsen av att vara uttråkad har ett negativt samband med åldern, det vill säga att yngre åldersklasser uppgav sig vara uttråkade oftare än äldre. Våra iakttagelser ligger i linje med internationella undersökningar. Det här kan vara relaterat till exempelvis att yngre åldersklasser inte nödvändigvis ännu har hittat en uppgift som verkligen passar dem, är tillräckligt utmanande, motsvarar deras förväntningar, eller att deras ställning ännu inte gör det möjligt för dem att använda sina egna förmågor eller resurser optimalt. Ett vanligt antagande är att uttråkning hänger samman med en högre utbildningsnivå då kravnivån på arbetsuppgifterna som står till buds inte motsvarar arbetstagarens förmåga. Vi har dock inte funnit vetenskapliga belägg för det här påståendet i undersökningarna som gjorts på finländska arbetsplatser.

Har man länge använt sig av begreppet boreout?
Lotta H: Begreppet boreout är relativt nytt och har lanserats på 2000-talet. Det används främst i konsultkretsar, medan man i vetenskapliga sammanhang talar om boredom. Det är fråga om samma sak, även om boreout tämligen insiktsfullt beskriver ett tillstånd av långvarig uttråkning som också kunde beskrivas som tristess.

Begreppet burnout då?
Lotta H: Fenomenet burnout började undersökas i större utsträckning i början av 1980-talet och begreppet blev då allmänt känt tack vare den amerikanska professorn Christina Maslach, pionjär på området.

Vågar du dig på en gissning hur stor procent lider av boreout och burnout. Är trenden ökande eller minskande?
Lotta H: I vissa internationella gallupar har det förekommit uppskattningar av hur stor andel av arbetstagarna som lider av boreout. Uppskattningarna kan dock ifrågasättas. I enkätundersökningarna får man ofta ganska låga medelvärden för både fall av boreout och burnout. Det finns många skäl till detta.  En orsak är att de mest uttråkade eller mest utmattade arbetstagarna inte har för vana att svara på enkätundersökningar. Själv tänker jag inte börja spekulera i antalet uttråkade, men på basis av mina undersökningar kan jag säga att det på många arbetsplatser är fler än man kunde tro som blir uttråkade.

Deltog kommunalt anställda i ert forsknings- och utvecklingsprojekt kring motivation, engagemang och leda i arbetet?
Lotta H: I vår intervjuundersökning deltog också arbetstagare och chefer från en organisation inom småbarnspedagogiken i en större kommun.

Vad är skillnaden mellan boreout och burnout?
Lotta H:
Boreout och burnout är båda obehagliga känslotillstånd som kännetecknas av låg aktiveringsnivå och vars symptom och följder är delvis likartade. Burnout kännetcknas ändå av en starkare negativ känsloupplevelse. Processerna som leder till att tillstånden utvecklas är dessutom olika. Än finns det ingen forskning kring om långvarig boreout kan vara ett förstadium till burnout. Personligen tror jag att det kan vara så.

Det gäller alltså att mota Olle i grinden och se till att alla har meningsfulla arbetsuppgifter som motsvarar  utbildning och erfarenhet.
Lotta H: Tack för visat intresse för vår forskning

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här