Bästa kommunalare: Stärk demokratin!

12.2.2016
Bloggar Jenny Jägerhorn, Kommuntorget

Nätet har öppnat upp möjligheten för dialog, interaktion med medborgarna och förnyelse. Men fortfarande verkar det här med kommunikation vara svårt. Också kommunerna har nu chansen att tala direkt till invånarna.

I veckan gick jag igenom alla de tvåspråkiga kommunernas beslut och svar till regeringen om områdesindelningen. Via mitt arbete har jag med åren blivit van att gå igenom föredragningslistor och protokoll, men det här uppdraget visade sig vara ett riktigt detektivarbete.

Så ska det inte vara. Informationen ska finnas lätt tillgänglig, och i sådant format att kommuninvånaren förstår vad som har beslutits.

Det kan inte vara så att det enda som finns på nätet är ett protokoll där det framgår att ledamöterna röstat ja eller nej om något som egentligen innebär tvärtom.  Och sedan får kommuninvånaren själv klura ut vad som avses, hur beslutsprotokollet hänger ihop med utlåtandet, var utlåtandet går att hitta och så vidare.

Kommunerna har dessutom sinsemellan olika system. En del beslutsprotokoll är lätta att hitta. Andra har system där man måste veta när mötet har hållits och bläddra tillbaka till andra organ för att hitta beslutsprocessen.

För i fullmäktigesvaret kan det stå endast ”enligt stadsstyrelsens beslut”, där man i sin tur hänvisar till nämndens beslut. Ofta saknas bilagorna med det egentliga utlåtandet eller så finns materialet enbart på ett språk trots att kommunen är tvåspråkig.

Materialet ska finnas på bägge språken och de tvåspråkiga kommunerna ska själva se till att de språkliga rättigheterna i praktiken tillämpas. Dessutom borde materialet läggas ut samtidigt på bägge språken eftersom båda språken ska vara likvärdiga. Visserligen finns det ingen lag som dikterar när materialet måste ges ut på nätet, men här handlar det om demokrati och öppenhet.

Så gott som alla kommuner pekade i sina utlåtanden på demokratibristen som indelningen i 18 självstyrande och 15 vårdområden medför. Samtidigt motarbetar många kommuner själva demokratin genom sitt beteende. Det är visserligen så att en del mindre kommuner inte har lika mycket resurser som större, men att lägga ut ett protokoll med bilagor borde inte vara alltför arbetsdrygt. I många fall skickades bilagorna per epost efter att jag frågat efter dem. Vad är det för öppenhet?

Hittills har kommunerna varit tvungna att lägga ut materialet på kommunens anslagstavla, men det har kunnat dröja. Snart blir kommunerna ändå tvungna att skärpa sig. Den nya kommunallagen som träder i kraft 2017 fastslår att kommunerna ska ta hänsyn till invånarnas möjligheter att delta och påverka, och alla beslut måste tillkännages på nätet.

Vikten av dialog poängteras också i nya kommunallagen. Då måste hemsidorna vara i sådant skick att informationen lätt går att hitta.

Att värna om kommunikation och tillgänglighet är också en rättsäkerhetsfråga, kommuninvånaren har rätt att besvära sig, och för att kunna göra det måste informationen gå att hitta. Kommunförbundet har varmt rekommenderat nätpublicering av protokoll och föredragningslistor i ärenden som är av allmänt intresse just för att stärka demokratin, men dokumenten måste editeras innan publicering. Under våren 2016 utkommer också Kommunförbundets kommunikationsanvisningar för kommunen.

Både nätet och sociala medier är en gyllene chans att öka demokratin, dialogen och delaktigheten. Medborgarna är de kommunanställdas arbetsgivare och har därför rätt att få insyn i deras arbete. Därför är transparens och förtroende a och o. Varje kommun bidrar själv till att förbättra sin image. Bästa kommunalare, kommunicera och stärk demokratin!