Smått yrvakna har vi vaknat upp efter regeringskrisen och överenskommelsen om – ja vad ska vi kalla reformen? Det är bara en av de frågor som det inte finns något entydigt svar på i dag.

Regeringen har efter ett visst gnissel i maskineriet lagt fram ramarna för den största reform Finland sett sedan kommunerna bildades för 140 år sedan. Men hittills handlar det alltså bara om ramarna. Många tror att det i förlängningen blir mycket mera än en vårdreform; att vi i själva verket skapar grunden för nya kommuner.

I första steget kommer social- och hälsovården, brand- och räddningsväsendet och landskapsförbundens uppgifter. Om och när ett andra steg kommer talar man om också andra stadiets utbildning. Då har vi överfört inte bara 50-60 procent av kommunernas uppgifter utan ytterligare 20-30 procent. Därtill lyfts NMT-centralerna, den statliga regionförvaltningen, upp i många inflytelserika politikers anföranden.

”Kommer det som blir kvar att handla om att putsa kommunvapnet, klippa gräsmattorna och sanda gatorna?” låter en kommentar.

I dag, onsdag, sitter Kommunförbundets styrelse och fullmäktige samt den svenska delegationen. Alla är lika yra, alla har frågor. Få är dock svaren som kan ges. Ingen kan säga vad det konkret betyder att 12 sjukhus har full jour, och övriga mindre. Ryktena om att Vasa centralsjukhus förlorar sin status har spritt sig som elden men släckts nästan lika snabbt. Ingen talar om hur socialvården ska ordnas i det nya systemet. Någon enstaka frågar.

Nu börjar arbetet med att fylla ramarna med innehåll; 90 tjänstemän på sju olika ministerier jobbar med beredningen.

Under våren börjar detaljerna klarna och då ska vi vara glada över den tvärpolitiska svenska referensgruppen som är redo att se förslagen ur den språkliga minoritetens perspektiv över parti- och institutionsgränser.

Veterligen har minister Juha Rehula (c) uttryckt sin glädje över att gruppen bildats och välkomnat alla initiativ. Språkminoriteten ska själv vara aktiv och komma med förslag och kommentarer. Vi måste själva se över vårt hus.

Inget utom ramarna är spikat i social- och hälsovårdsreformen som blev en förvaltningsreform som påverkar vallagsstiftningen, beskattningen, statsandelssystemet – för att inte tala om hur vi varit vana att se på direkt demokrati.

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *