I vår kan de tio kommuner som lämnades utanför statens sysselsättningsförsök på nytt ansöka om att få delta. Kritiken verkar ha gått hem, säger Ragnar Lundqvist.

Statens sysselsättningsförsök med kommunerna väckte i slutet av fjolåret kritik då många kommuner som ansökt om att få vara med lämnades utanför försöket.

I december sa industriråd Jarkko Tonttila vid Arbets- och näringsministeriet att det inte fanns några planer på att ta om ansökningsrundan, men konstaterade också att det slutliga beslutet tas av riksdagen.

Nu ser det ut som att en dörr till försöket öppnas för de kommuner som inte kom med efter förra höstens ansökningsperiod. Till Kuntalehti säger Tonttila att man planerar en kompletterande ansökning för våren.

– Utgångspunkten är att en ny ansökningsperiod skulle förverkligas enligt liknande randvillkor och kriterier som gällde för höstens ansökningar, säger Tonttila.

De formella randvillkoren för kommunerna är ett befolkningsunderlag på 30 000 invånare och att högst 40 procent kunderna inom en enskild arbets- och näringsbyrås område kan flyttas över till kommunerna.

Försöket skjuts fram till hösten

Förra hösten kom det ansökningar från 30 kommuner och kommungrupper. Av dem togs 20 med i försöket, och 10 blev utanför.

– Säkert finns det bland dem kommuner eller kommunkluster som är intresserade av att uppdatera sina ansökningar, säger Tonttila med hänvisning till de som blev utanför försöket i fjol.

Arbets- och näringsministeriet bereder som bäst ett lagförslag utgående från den utlåtanderunda som avslutades i januari. Lagförslaget ges till riksdagen i mars, inte i februari som först planerades.

Också själva sysselsättningsförsöket skjuts fram, från våren till hösten. Försökslagen är tänkt att godkännas under våren, men själva kundstyrningen inleds först på hösten. Sammanlagt kommer 189 000 arbetslösa arbetssökande att flyttas från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna.

Lagförslaget innehåller en betydande förändring, jämfört med det utkast som sändes på utlåtanderunda. Att sysselsättningstjänsterna lämnats utanför försöket väckte nämligen kritik i kommunerna. I det här avseendet har lagförslaget förändrats.

– Arbetsfördelningen mellan arbets- och näringsbyråerna och försökskommunerna har kompletterats på så sätt, att i försökskommunerna har sysselsättnings- och företagstjänsterna en möjlighet att axla en större roll, säger Tonttila.

Kritiken har gått fram

En av de tio som hamnade utanför försöket var Raseborg och Hangö, som tillsammans ansökt om att få ta över ansvaret för en del av arbets- och näringsbyråernas arbetssökande. Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist är nöjd över att ministeriet tänkt om.

– Jag ska diskutera med min kollega i Hangö (stadsdirektör Denis Strandell) men vi har inte ändrat åsikt i frågan så jag kommer att föreslå att vi ansöker på nytt.

Randvillkoren för försöket består. Uppfyller ni dem?

– Vi uppfyllde villkoren förra gången. Tillsammans med Hangö har vi 30 000 invånare, och alla andra villkor uppfyllde vi också. Därför var vi förvånade att vi blev utanför och påpekade detta för ministeriet i ett utlåtande. Nu kommer det positiva signaler som tyder på att kritiken gått fram.

Har det hjälpt att ni har två tunga namn från regionen i riksdagen, ledamot Johan Kvarnström (SDP) och minister Thomas Blomqvist (SFP)?

– Säkert har det varit till hjälp. Jag vet inte hur tungt vägande de varit, men när vi fick avslag meddelade vi om detta till Blomqvist och hans medarbetare och till Kvarnström. De var också förundrade.

Artikeln baserar sig delvis på Kuntalehtis artikel om sysselsättningsförsöket.