Sista ordet inte sagt om kommunernas sysselsättningsförsök – men ministeriet planerar ingen ny process

Från i vår tar kommunerna ett större ansvar för att öka sysselsättningen. Men inte alla kommuner får delta i försöket.
Från i vår tar kommunerna ett större ansvar för att öka sysselsättningen. Men inte alla kommuner får delta i försöket.
16.12.2019

Det är riksdagen som fattar beslut om vilka kommuner som deltar i försöket.

Statens sysselsättningsförsök med kommunerna, som inleds i vår, blev en besvikelse för en del kommuner.

Bland annat Borgå och Raseborg och Hangö, som lämnat in en gemensam ansökan, togs inte med i försöket.

Industriråd Jarkko Tonttila, gruppchef på Arbets- och näringsministeriet, säger att man har för avsikt att diskutera frågan med alla kommuner som inte togs med i sysselsättningsförsöket.

Bland de kommuner som ministeriet redan kontaktat har reaktionerna varierat, säger Tonttila. En del grämer sig men andra förstår varför de inte togs med och ser konstruktivt på framtiden.

– De är beredda att fortsätta diskutera hur samarbetet med i staten i sysselsättningsfrågor kunde se ut, också utanför ramarna för detta försök.

Sysselsättningsförsöket är bara en av regeringens planerade åtgärder, säger Tonttila.

Mer samarbete hade hjälpt

De formella randvillkoren för kommunerna som ansökte om att delta i försöket var ett befolkningsunderlag på 30 000 invånare och att högst 40 procent kunderna inom en enskild arbets- och näringsbyrås område kan flyttas över till kommunerna.

Dessutom granskade ministeriet kommunernas självfinansiering, verksamhetsplan och beaktade möjligheterna för en kontrollerad förflyttning av personalresurser från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna.

Utgående från dessa kriterier accepterades 20 av 30 ansökningar.

– Från Nyland kom 8 ansökningar, vilket betyder att alla inte kunde rymmas med på grund av gränsen 40 procent.

Uppgifter gör gällande att just den gränsen, 40 procent, kom med i sista stund. Stämmer det?

– Jag skulle inte säga att den kom med i sista stund. Bedömningskriterierna fanns med i beredningen, och det fanns olika alternativ som granskades och övervägdes. Att inte mer än 40 procent av arbets- och näringsbyråernas kunder kan överföras till kommunerna har att göra med att vi inte ville skapa en för stor administrativ förändring för byråerna. Med kunderna överförs också byråernas personalstyrka och finansiering och vi ville inte riskera byråernas kompetens och serviceförmåga.

Innebar inte det, att gränsen var satt vid 40 procent, att små kommuner i till exempel Nyland hade svårt från första början att tas med i försöket?

– De borde ha sökt tillsammans med större kommuner. Nu var det bara Kervo som sökte tillsammans med en större stad, Vanda.

Riksdagen fattar slutliga beslutet

Beskedet om vilka kommuner som accepteras kom efter att regeringen Rinne avgått, alltså medan Finland hade en expeditionsministär. Tonttila påpekar att det trots allt inte handlar om ett beslut, utan snarare om en bekräftelse som är en del av ministeriets beredning.

Det slutliga beslutet tas av riksdagen i början av nästa år.

Är det möjligt att ansökningsprocessen görs om?

– Det har inte kommit några sådana signaler och vi planerar inget sådant. Det är förstås möjligt, eftersom det här är en del av beredningen och eftersom besluten tas i riksdagen, att det blir förändringar i listan över kommuner som deltar. Tidigare har det till exempel hänt att kommuner fallit bort i sista stund.