Sysselsättningstjänsterna överförs till kommunerna 2024 – servicen närmare kunden

Målet är ett dynamiskt ekosystem, där kommunen samlar olika aktörer och där den offentliga, privata och tredje sektorn arbetar tillsammans för att förbättra sysselsättningen.
Målet är ett dynamiskt ekosystem, där kommunen samlar olika aktörer och där den offentliga, privata och tredje sektorn arbetar tillsammans för att förbättra sysselsättningen. (Johannes Tervo)
1.9.2021

En stor historisk reform. Så definierar arbetsminister Tuula Haatainen överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna år 2024. I onsdags fastslogs  principerna för överföringen i en ministerarbetsgrupp.

– Reformens mål är att stärka sysselsättningen genom bättre riktade tjänster som lämpar sig för den lokala arbetsmarknadens behov. Överföringen till kommunerna gör att tjänsterna kommer närmare kunderna. När samma anordnare ansvarar för sysselsättningstjänsterna, kommunens utbildningstjänster och näringstjänsterna stödjer de bättre målen för snabb sysselsättning, säger arbetsminister Tuula Haatainen, som är ordförande för ministerarbetsgruppen.

Samarbete mellan kommunerna

Ministerarbetsgruppen fastställde att servicen ska överföras till en kommun eller ett samarbetsområde vars arbetskraftsbas är minst 20 000 personer. Det motsvarar minimistorleken i de pågående kommunförsöken med sysselsättning. På detta sätt säkerställs att det finns tillräckliga resurser för att ordna arbets- och näringstjänsterna och att de arbetssökande har lika tillgång till tjänsterna överallt i Finland. 

Om en kommun inte ensam uppfyller kriterierna för ordnandet av tjänsterna, måste den bilda ett samarbetsområde med en eller flera andra kommuner. Samarbetsområdena ska vara fungerande med tanke på arbetsmarknaden och arbetslivet. Dessutom måste de kommuner som bildar ett samarbetsområde hänga ihop geografiskt.

De kommuner som ska samarbeta kan själva besluta om samarbetsformen i enlighet med vad som föreskrivs i kommunallagen, det vill säga om de till exempel bildar en samkommun.

Kommunerna kan också själva besluta om det område inom vilket samarbetet genomförs, dock med beaktande av de kriterier som anges ovan.

För att säkerställa att samarbetet mellan kommunerna genomförs ska det till lagstiftningen fogas en tidsfrist, inom vilken kommunerna måste besluta om sitt samarbete. Om inget beslut fattats inom utsatt tid, är det statsrådet som fattar beslutet.

Kunder och personal ska beaktas

Överföringen av arbets- och näringstjänsterna bereds i samarbete med andra ministerier, arbets- och näringstjänsterna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, utvecklings- och förvaltningscentret, kommunerna och andra intressentgrupper. 

– Reformen har beretts i gott samarbete mellan olika aktörer, och avsikten är att fortsätta samarbetet under hela beredningsprocessen, säger arbetsminister Haatainen.

Reformen medför ändringar i regionförvaltningen. Till den del arbets- och näringsbyråernas tjänster inte överförs till kommunerna överförs de till närings-, trafik- och miljöcentralerna eller till utvecklings- och förvaltningscentret för närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna. Närmare riktlinjer om de tjänster som överförs fastställs senare på hösten.

– Överföringen av tjänster bereds grundligt, med beaktande av kunderna och med iakttagande av god personalpolitik, så att arbets- och näringsbyråerna bevarar sin funktionsförmåga fram till den slutliga överföringen av uppgifterna, säger minister Haatainen.

Ministerarbetsgruppen konstaterade vid sitt möte att arbets- och näringsbyråernas personal i enlighet med statstjänstemannalagen övergår till kommunerna genom så kallad överlåtelse av rörelse tillsammans med sina uppgifter och i regel med gällande befattningsbeskrivningar. 

– Utgångspunkten är att personalens ställning tryggas. Yrkeskunnig, välmående, motiverad och engagerad personal är också i fortsättningen den viktigaste förutsättningen för att vi ska kunna producera effektiva och resultatrika arbets- och näringstjänster, säger minister Haatainen.

Arbets- och näringstjänsterna kommer att få mer resurser under 2022. Den nordiska modellen för arbetskraftsservice, som regeringen fattat beslut om tidigare, kommer att öka resurserna för arbets- och näringstjänsterna med 70 miljoner euro per år. Detta innebär att kundservicen stärks med över 1 000 sakkunniga. Jämfört med resurserna 2019 innebär det en ökning på cirka 40 procent.

Avsikten är att regeringspropositionen om överförandet av arbets- och näringstjänsterna ska lämnas till riksdagen i september 2022. Ansvaret för att ordna tjänsterna överförs till kommunerna under 2024.

Kommunförsöken med sysselsättning, som inleddes den 1 mars 2021, får fortsätta tills arbets- och näringstjänsterna varaktigt överförs på kommunernas organiseringsansvar.