Ung i Europa
[Amy Rönnberg] Missnöjet bland ungdomarna i Europa är högre än på länge. I december 2014 var cirka 5 miljoner ungdomar under 25 år i Europa arbetslösa och sysslolösheten i vissa länder var närmare 50 procent. Det betyder att hälften av studiekompisarna kanske inte kommer att få ett arbete inom de närmaste åren, eventuellt aldrig. Detta påverkar i sin tur det sociala livet och förutsättningarna att bilda familj. Att stå utanför samhället kan en grogrund för radikalism och anti-EU-åsikter. Men vad kan man då göra åt saken? Och när jag säger man menar jag vi.
Jag deltog nyligen i ett seminarium på Regionkommittén som handlade om ungdomar i Europeiska unionen. Seminariets namn var Y-Factor: where is [y]our future? Putting youth on the EU agenda. Under dagen debatterades olika lösningar för de europeiska ungdomarnas situation. Ekvationen är inte lätt, men utan några idéer sker det ingen förändring. Dessutom ser situationen väldigt olika ut beroende på var i Europa man är. Några förslag som dök upp under seminariet var att förbättra förutsättningarna för ungt entreprenörskap och stöda det, att göra rörligheten i Europa mer flexibel samt att utveckla utbildningssystemet så att det bättre motsvarar arbetslivets behov.
De unga personer från olika europeiska länder jag har stött på här i Bryssel är drivna, sociala och vill framförallt förbättra sin egen livssituation. Jag tror knappast att de i grund och botten skiljer sig så mycket från oss i Finland. Deras förutsättningar ser bara annorlunda ut. Därför är det av stor vikt att den styrning som kommer från EU motarbetar en segregering av ungdomarnas framtida förutsättningar. Alla ska ha så lika möjligheter som det bara går.
Det är också betydelsefullt att komma ihåg att en av de viktigaste grupperna i EU, det är ju trots allt vi som ska leva med de beslut som fattas i dag.
