Ulf Stenman: En ekonomi i balans är grunden för all kommunal verksamhet
Den kommunala ekonomin har levt under ett konstant förändringstryck under flera år. Åren före coronan var ekonomiskt katastrofala för kommunerna.
Boksluten 2018 och 2019 var de sämsta på länge och trycket på skattehöjningar och nedskärningar var stort. Åren före 2018 präglades av nedskärningar i statsandelar samtidigt som kommunerna ålades allt flera uppgifter.
Trots att kommunernas inkomstflöden minskar kvarstår kommunalskatten och verksamhetsinkomsterna som viktiga inkomstkällor.
Exempelvis ändringarna i lagstiftningen om småbarnspedagogik och äldreomsorg ökade kommunernas utgifter medan konkurrenskraftsavtalet lämnade ett permanent hål i kommunernas ekonomi. Ökade antal uppgifter och minskade intäkter är en utveckling och ekvation som på sikt har varit förödande för den kommunala ekonomin. Därtill rörde Skattekortsreformen för några år sedan till inkomstflödet när det visade sig att det nya inkomstregistret var ofullständigt.
Utan plusresultat ingen utveckling
Åren 2020 och 2021 har gett kommunekonomin ett tillfälligt tillskott främst i form av olika statliga coronastöd. Detta samtidigt som även sysselsättningsläget – märkligt nog trots coronan – varit gott och såväl köpkraften som exporten har vuxit. Trots att verksamhetskostnaderna ökat i så gott som alla kommuner de senaste åren uppvisar boksluten i de flesta fall ett nödvändigt plusresultat. Det är en bra utveckling. För att klara framtida investeringar och skapa en gynnsam utveckling i kommunerna krävs ett kontinuerligt plusresultat.
Därför är det är nödvändigt med fortsatta åtgärder för att succesivt höja sysselsättningsgraden till över 75 procent. Detta görs bland annat genom att effektivisera den arbetsbaserade migrationen och genom att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Utbildning som betjänar arbetslivet måste bli bättre. Förhoppningsvis är även reformen av sysselsättningstjänsterna med ökat kommunalt ansvar ett steg i rätt riktning.
Reformer, infra och klimat ökar utgifterna
Utgiftsökningen inom den kommunala ekonomin framöver beror i huvudsak på stigande priser, regeringens reformer, byggprojekt i anslutning till infrastruktur, klimatomställningen och olika hållbarhetsåtgärder.
När reformen av social-och hälsovården och räddningsväsendet träder i kraft 2023 kommer skattemedel på cirka 20 miljarder euro att styras via statsbudgeten till välfärdsområdena. Det betyder att staten tar över finansieringen av vården. Jag hoppas att denna utveckling inte blir vägledande för den framtida offentliga serviceproduktionen.
Enligt finansieringskalkylerna sänks skattesatsen i kommunerna med 12,39 procentenheter. Utgifterna inom kommunernas driftsekonomi beräknas minska med över hälften jämfört med år 2022. Kommunernas totala utgiftssumma minskar dock inte, till exempel hålls avskrivningarna nästan intakta. Trots att kommunernas inkomstflöden minskar kvarstår kommunalskatten och verksamhetsinkomsterna som viktiga inkomstkällor tillsammans med statsandelarna, fastighetsskatten och samfundsskatten.
Det enda som egentligen är säkert nu när kommunerna står inför de stora reformerna är att ingen kan förutse konsekvenserna för kommunerna och den kommunala ekonomin. Det vi vet är att ekonomin under åren 2021 och 2022 har en bestående inverkan på den nya kommunens ekonomi från och med år 2023. Kommunförbundet kommer därför att effektivisera sitt stöd till kommunerna med tanke på budgetberedningen inför 2023.
Välkommen på morgonkaffe!
Vad blir kvar i kommunerna när de stora reformerna är sjösatta? Hur påverkas ekonomin av reformerna?
Välkommen med på Kaffe med Uffe den 23 mars kl. 8.30 – 9.00 där temat är konstant förändring i kommunen.
Kaffe med Uffe är ett virtuellt morgonkaffe med Kommunförbundets svenska direktör Ulf Stenman och gäster. Till det första morgonkaffet har han bjudit in riksdagsledamot Mikko Ollikainen och sakkunniga Robin Lindberg.
Anmäl dig till morgonkaffet den 23.3 kl. 8.30 här.
