Marina Kinnunen om vårdreformen: Friska invånare får inte bli en nackdel

Arbetet med den nya österbottniska samkommunen har lönat sig, oavsett om vårdreformen blir av eller inte, säger Marina Kinnunen.
Arbetet med den nya österbottniska samkommunen har lönat sig, oavsett om vårdreformen blir av eller inte, säger Marina Kinnunen. (Vasa sjukvårdsdistrikt)
8.12.2020

nyhÖsterbottens välfärdsområdes blivande direktör Marina Kinnunen säger att vårdreformens finansieringsmodell är för behovsbaserad.

Parallellt med regeringens social- och hälsovårdsreform går de österbottniska kommunerna vidare med sin egen vårdreform. Enbart Korsnäs avvaktar när Samkommunen för Österbottens välfärdsområde inleder sin verksamhet nästa år. Första verksamhetsåret omfattar den specialiserade sjukvården, sedan kommer resten med.

Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och blivande direktör för det nya välfärdsområdet, säger att den österbottniska lösningen är skild från regeringens reformförslag.

– Vi läser regeringens lagpaket noggrant och får hjälp av det. Under samkommunens första år kan vi ändå göra några saker annorlunda, och blir regeringens reform av så anpassar vi oss.

Är den österbottniska samkommunen en bättre lösning än regeringens vårdreform?

– Båda har sina sidor. Vårdreformen garanterar att pengarna kommer från ett och samma håll, men då är vi inte längre självstyrande. Investeringar blir bundna till statlig acceptans. Samtidigt har vår samkommunlösning inga direkta val, något som krävs i de nya välfärdsområdena. Sedan finns det mindre saker, till exempel att i vår samkommun fortsätter skolpsykologer och skolkuratorer troligen i kommunerna. I regeringens reform flyttas de över till välfärdsområdena. Det är saker som måste korrigeras i samkommunen om lagförslaget godkänns. Men i slutändan är vårt och regeringens huvudmål detsamma, att integrera primärvården, den specialiserade sjukvården och socialvården. Därför gör vi inte dubbelarbete. Vi är bara lite tidigt ute, säger Kinnunen och tillägger att det finns andra samkommuner som redan är igång, till exempel i Norra Karelen och Södra Karelen.

Social- och hälsovårdsreformen ångar på. Liksom tidigare reformförsök kantas också denna av oro och kritik. Samtidigt är de flesta eniga om att ojämlikheter inom vården måste åtgärdas. Men hur skapa något nytt utan att rasera fungerande modeller? Och vad handlar kritiken om? Kommuntorget låter bland annat patienter, stadsdirektörer och vårddirektörer komma till tals inför riksdagens behandling av reformen, som inleds den 8 december.

 

Regeringens finansieringsmodell för vårdreformen har kritiserats eftersom den i praktiken betyder att en del välfärdsområden förlorar finansiering till områden som har ett större tryck på social- och hälsovården. Enligt de senaste beräkningarna förlorar Österbottens välfärdsområde 17,6 miljoner jämfört med dagsläget.

Kinnunen säger att reformen skapar effektivitet på sikt eftersom den gör sig av med dubbleringar och skapar en enhetlig förvaltning. Finansieringsmodellen justerades i början av oktober och Kinnunens bedömning är att den nya modellen är bättre än den ursprungliga. Men det gäller att se till att modellen inte bestraffar de välfärdsområden som har en välmående befolkning, säger Kinnunen.

– Jag kritiserar inte det faktum att man behöver mera pengar i till exempel Norra Karelen. Men finansieringsmodellen är behovsbaserad och man måste inse realiteten; vi måste fortsätta upprätthålla servicesystemet. Ska vi ha lägre lön för personalen, eller en mindre personal? Det håller inte ur kvalitetssynvinkel. Det här är ingen färdig modell.