Kommunförbundet: Ny personaldimensionering skapar osäkerhet

3.10.2019

Personalimensioneringen träder i kraft först 2023 efter en övergångsperiod, rapporterar tidningen Helsingin Sanomat. Social- och hälsovårdsministeriet vill att det nu aktuella lagförslaget behandlas i rask takt under hösten.

Förslaget, som har sin upprinnelse i vårens skandaler kring vanvård på privata vårdhem, går ut på att det måste finnas sju vårdare per tio klienter. Rekommendationen i dag talar om fem vårdare per tio klienter.

Kommunförbundet förhåller sig kritiskt till förslag och menar att den aktuella skrivelsen är tillräcklig för att garantera en god äldrevård.

Kvalitet hänger inte bara på antalet

Förbundet påpekar att vårdens kvalitet hänger på mer än personalimensioneringen. De övervakande myndigheterna har trots allt påpekat att det finns brister också i hur vårdenheterna leds, i hur andra tjänster ordnas. Likaså är läkarbristen en bidragande orsak.

– En lagstadgad 0,7-dimensionering skulle innebära att kommunerna måste koncentrera personalresurser till enheter med intensifierad vård. Kommunerna har redan nu utvecklat hemvården och andra öppna vårdformer. Dessa skulle drabbas av reformen, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

På äldreboenden med intensifierad vård har man varit långsamma med att använda sig ny teknologin. Regeringens lagförslag risker göra den utvecklingen ännu långsammare, befarar förbundet, med resultatet att istället för att utnyttja teknologi blir produktionen av äldrevård allt mer personalbetonad.

Långa avtal har inte beaktats

Den föreslagna personaldimensioneringen garanterar heller inte att fler vårdare blir tillgängliga. Antalet äldre blir allt fler medan de som kommer in på arbetsmarknaden blir färre.

Kommunförbundet räknar att den nya dimensioneringen förutsätter 5 000 nya vårdare, och det är inte möjligt med den givna tidtabellen.

– Om minimikravet stiger måste kommunerna kompenseras fullt ut genom statsandelarna. Det vore viktigt att Kommunförbundet tas med i bedömningen av kostnadseffekterna, säger Karhunen.

På ministeriets presskonferens under eftermiddagen betonade ministeriets tjänstemän att kostnaderna ska täckas till 100 procent av statsandelarna.

Beräkningar gör gällande att med det nuvarande antalet klienter så stiger kostnaderna med 230 miljoner euro, men hur utgifterna ska täckas är en öppen fråga. Hur utgifterna ska bekostas när antalet äldre ökar är också osäkert.

Ytterligare ett problem är de långa avtal som kommunerna gjort med serviceproducenterna i vårdbranschen. Dessa avtal har inte beaktats i lagförslaget.

Kommunförbundet hade önskat att en egentlig arbetsgrupp – inte enbart en sektion till en arbetsgrupp på Social- och hälsovårdsministeriet – och hunnit behandla lagförslaget innan det sänds ut på remissrunda.