Tainio: Som läkare vet jag hur viktigt språket är

För att få balans i sitt krävande arbete kopplar Tainio av med att vårda både kroppen och knoppen. Foto: Henri Salonen
För att få balans i sitt krävande arbete kopplar Tainio av med att vårda både kroppen och knoppen. Foto: Henri Salonen
9.12.2016

– Ska Seinäjoki klara av att vårda patienter från Vasaregionen på svenska kräver det att personalen behärskar språket. Det blir en stor utmaning. Språket ingår i god kvalitativ vård, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio. Hon är en stenhård karriärkvinna som fått brottas med en av de tuffaste frågorna, vårdreformen, under sitt första år på Kommunförbundet. 

Bibban och gymet. När hon inte intressebevakar satsar Hanna Tainio förebyggande både på knoppen och kroppen. Just det förebyggande arbetet är också en av grundpelarna i vårdreformen. Till Kommunförbundet kom hon för drygt ett år sedan och posten som vice vd med ansvar för social- och hälsovårdsfrågor är som klippt och skuren för henne. Som kirurg, veteran inom kommunalpolitiken och fyra år som riksdagsledamot har Tainio den erfarenhet från verkstadsgolvet som kommer väl till hands i synnerhet när det gäller att bevaka den mastodonta vårdreformen.

– Det första halvåret gick till att presentera vårdreformen, i bästa fall tre gånger om dagen på olika tillställningar. Det var tungt. Nu har läget jämnat ut sig lite då vårdreformen inte längre är något helt nytt.

Att hoppa över från politiken till att bli tjänsteman var ett stort steg.

– På den här posten kan man inte föra fram personliga åsikter, jag representerar alltid Kommunförbundet. Det gäller att sammanjämka flera olika politiska ståndpunkter och hitta konsensus.

Tainios eget parti Socialdemokraterna har kraftigt kritiserat regeringens förslag till vårdreformen. Vänstern, SDP  och De gröna är redo att riva upp vårdreformen ifall de sitter med i nästa regering. Tainio ser det som beklagligt att reformen inte beretts parlamentariskt.

Tidigare har tjänstemännen först stått för det förberedande arbetet och först därefter har riktlinjerna dragits upp. Nu har regeringen gjort tvärtom, först lagt fram en politisk beställning och därefter krävt utredningar som passar in. Man kan säga att experternas synpunkter har körts över.

Faktum är också att omkring hälften av kommunernas budget försvinner i och med reformen. Tyder det här på ett misslyckande i intressebevakningen?

–Kommunförbundet i är fortfarande en stark intressebevakare och har fått igenom många centrala krav, vi har lyckats förmildra linjedragningarna och föra fram kommunernas synpunkter på frågorna. Det stämmer att kommunernas ställning försämras då de blir av med omkring hälften av budgeten. Det finns många orosmoln när det gäller kommunernas fastigheter, skattetaket och hur kommunerna klarar av sin finansiering när man sänker alla kommuners skattesatser med 12,3 procentenheter.

Tainio ser det ändå som positivt att Kommunförbundets styrning är politisk. Att ledningen verkat i politiken och har goda kontakter till ministeriet och fältet ger enligt henne bättre förutsättningar för en bredare intressebevakning.

– Tiden får visa om det är relevant i framtiden. Eftersom landskapen också har politiskt valda fullmäktigen vore det motiverat att fortsätta så här.

Foto: Henri Salonen

Stark politisk styrning i reformen

Tainio är medlem i den styrgrupp som bereder hela social- och hälsovårdsreformen och lagförslagen. I den upplever hon att hon kunnat påverka genom att bidra med sitt praktiska kunnande om vården och kommunernas synvinkel. Tvister har det funnits gott om.

–   I synnerhet i början pågick en armbrytning mellan Finansministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet. Pengar och hälsa går inte alltid att samordna. Finansministeriets roll har blivit mycket starkare, vilket delvis beror på den ekonomiskt kärvare situationen.

Överlag har Tainio märkt en starkare politisk styrning i beredningen.

– Tidigare har tjänstemännen först stått för det förberedande arbetet och först därefter har riktlinjerna dragits upp. Nu har regeringen gjort tvärtom, först lagt fram en politisk beställning och därefter krävt utredningar som passar in. Man kan säga att experternas synpunkter har körts över.

Valfriheten har fått utstå mycket kritik. Tainio säger sig flagga för en bredare valfrihet, men påpekar att den måste genomföras varsamt.

– Först borde reformen genomföras och först därefter valfriheten. Bolagiseringen är problematiskt eftersom marknaderna ser så olika ut. Det kan leda till ökad ojämlikhet. Målet med att minska hälsoskillnaderna och integrera social- och hälsovård blir svårt att nå när vården splittras på många producenter. Nu finns risken att man staplar fram via försök och misstag.

I tjänstemannautredningarna har det talats om åtgärder som ska göra det möjligt också för små producenter att gå med i valfriheten. Tainio oroar sig ändå för att de stora bolagen kommer ta över eftersom tröskeln att följa alla kriterier och klara av administrativa kostnader kan bli för stor.

– Erfarenheterna från Sverige har visat att det lätt går så att de stora slukar de små. Samma tendens ser vi redan nu också hos oss.

Tainio tror att valfriheten kommer att landa i något som inte är alltför långt från det system med upphandlingar som kommunerna redan nu har i sitt samarbet med privata bolag.

Bild: Henri Salonen

– Risken finns att en stor del av pengarna går till byråkrati istället för vård. Vi kommer också se en aldrig tidigare skådad avtalsdjungel. Allt baserar sig på tvåpartsavtal.

 

Kronisk brist på pengar i landskapen

De sex största städerna ställer sig mycket kritiska till vårdreformen så som regeringen föreslagit den. Också ett stort antal kranskommuner runt flera stora städer ställer sig kritiska. Sammanlagt bor det närmare två miljoner invånare i dessa städer och kommuner. Vilken betydelse har det att missnöjet i ett område med så många potentiella väljare är så stort?

– Det är problematiskt. Jag är oroad över de stora städernas ställning, en stor del av vårt bnp uppkommer i dem. Kommunförbundet vill att de stora städerna ska ha möjlighet att fortsätta verka som vårdproducenter. Frågan kommer som tur upp ännu till politisk behandling i riksdagen. Det finns en möjlighet att beslut rivs upp om makten skiftar. En sådan zick-zack-politik blir dyr och försvårar medborgarnas liv.

Landskapens begränsade självstyre är något som också fått utstå mycket kritik. I och med att landskapen får sin finansiering från staten tror Tainio att de kommer att ha lite pengar att röra sig med.

– Landskapen kommer att lida av kronisk brist på pengar. I synnerhet i slutet av året blir det en hård kamp om var man ska skära och vad man ska prioritera. I krissituationer ska staten kunna kräva tvångsåtgärder som att ett landskap går samman med ett annat.

Jag har vårdat några svenskspråkiga patienter och är själv inte nöjd med resultatet. I synnerhet i mer krävande fall är det viktigt att läkaren behärskar språket.

I Svenskfinland har debatten om språk och vård gått het det senaste året. I sitt svar på Kommuntorgets enkät till partierna svarade Centern att ändamålsenlig vård går före språket. Tainio poängterar att språket och god kommunikation är en väsentlig del av vården.

– Det finns en stor risk för vårdfel om kommunikationen inte löper, säger Tainio.

Tidigare remitterades patienter från Vasa centralsjukhus till Tammerfors universitetssjukhus. Problemen med att ge vård på svenska var en delorsak till att man istället valde Åbo universitetssjukhus.

Har du själv vårdat patienter under din tid som läkare i Tammerfors på svenska? Hur har det gått?

– Ja, jag har vårdat några svenskspråkiga patienter och är själv inte nöjd med resultatet. I synnerhet i mer krävande fall är det viktigt att läkaren behärskar språket.

Vad anser du om debatten kring fulljouren i Vasa och Seinäjoki?

– Ska Seinäjoki klara av att vårda patienter på svenska kräver det att personalen behärskar språket. Det blir en stor utmaning. Språket ingår i god kvalitativ vård. Jag litar på att experterna kan bedöma förutsättningarna.

Tainio har varit en hård karriärkvinna hela sitt yrkesliv. I synnerhet småbarnstiden i slutet av 80-talet var tuff då Tainio efter att ha doktorerat i medicin var ordförande för fullmäktige i Tammerfors, medlem i stadsstyrelsen och satt i flera olika nämnder.

– Min man fick ta hand om våra döttrar. Jag var ständigt frånvarande, men flickorna visste inte heller om någon annan sorts mamma. På den tiden stod det mycket klart att barnen inte hade något att göra på mötena.

Å andra sidan har äpplena inte fallit långt från trädet. Den ena av döttrarna söker in till medicinska fakulteten, den andra studerar politisk historia.

Döttrarna bor i Tammerfors, medan Tainio till vardags bor i Hagnäs, ett stenkast från kontoret i Helsingfors. Alla tre  samsas om vårdnaden om familjens två Shetlands shepdogs. När Tainio presenterade sig själv för personalen var det många som trodde att hon talade om sina söner då hon berättade om hundarna.

– En del hade svårt att få ihop hur jag som femtioplussare kunde vara en småbarnsförälder, säger Tainio med ett skratt.

Hennes politiska bana fick för ett par år sedan en plötslig vändning. Från att ha varit röstdrottning i Birkalands valkrets och mistertippad föll hon ur riksdagen efter bara en period. En av orsakerna var att hon röstade emot sitt eget parti och understödde det stora tunnelprojektet i Tammerfors, som senare byggdes klart och öppnades för ett par veckor sedan.

Är du klar med politiken eller längtar du ännu tillbaka?

– Jag lärde mig mycket om beslutsfattandet, kunde påverka mycket i min egen grupp och fick goda kontakter till ministerierna och tjänstemännen. Utan erfarenheten i riksdagen skulle jag inte blivit rekryterad till Kommunförbundet. Men jag längtar inte tillbaka. Att leva i fyraårsperioder enligt valcykeln är tungt.

Profil

Namn: Hanna Maria Tainio

Född: 1960

Bor i: Hagnäs i Helsingfors, veckosluten i Tammerfors.

Plock i karriären: Medicine doktor, docent, kirurg och urolog. Kommunalpolitiker i närmare 30 år. Socialdemokrat i tredje generationen. Borgmästarkandidat för SDP i Tammerfors 2006 och 2008, riksdagsledamot 2011– 2015. Ordförande för penningautomatföreningen RAY 2013-2015.

Familj: Två döttrar 20 och 23 år gamla och två hundar av rasen Shetlands sheepdog.

Hobbyer: deltar i flera av de gymnastiktimmar som ordnas för Kommunförbundets personal, löpning, åker skidor, läser.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här