Stefan Håkans går i pension: ”Kommunen har en nyckelroll i arbetet med flyktingar”

Amuli Venace är Stefan Håkans allra sista klient. Den sjuspråkige kongolesen kom till Vörå som kvotflykting i maj 2018. Han föddes 1994, samma år som Håkans
började arbeta som flyktingkoordinator
i Korsholm. I november flyttar Venace till
Vasa där han jobbar som postutdelare. Han fortsätter att studera på invandrarklassen på Norrvalla.
Amuli Venace är Stefan Håkans allra sista klient. Den sjuspråkige kongolesen kom till Vörå som kvotflykting i maj 2018. Han föddes 1994, samma år som Håkans började arbeta som flyktingkoordinator i Korsholm. I november flyttar Venace till Vasa där han jobbar som postutdelare. Han fortsätter att studera på invandrarklassen på Norrvalla.
22.11.2019

Det folkliga engagemanget för flyktingar har försvagats sedan 1990-talet. Men fortsättningsvis finns det klara ljuspunkter i Vöråbygden med omnejd. Det säger mångårige flyktingkoordinatorn Stefan Håkans, som går i pension efter att ha väglett flyktingar sedan 1994.

I närmare 20 år har Stefan Håkans arbetat med kvotflyktingar, asylsökande med uppehållstillstånd och inflyttare i samband med familjeåterföreningar.

– Efter att tidigare ha jobbat som socialarbetare blev jag först flyktingkoordinator i Korsholm sommaren 1994. På den tiden handlade det företrädesvis om att betjäna iranska kurder.

Ett speciellt fall från den epoken har fastnat i hans minne.

– Två kurdiska familjer från Iran skickades till norra Irak strax innan de skulle åka till Finland som kvotflyktingar. Det blev emellertid så stort hallå i vårt land att familjerna fick rätt att åka till Finland, minns Håkans.

I slutet av november går du i pension. Men uppenbarligen har du trivts eftersom du ägnat dig åt detta värv länge?

– Det har varit ett intressant arbete. Jag har fått ta del av många människoöden. Det har varit inspirerande att hjälpa och tacksamt att följa med hur olika personer stegvis har integrerats i samhället.

– Visst finns det också frustrerande sidor. Det har varit tungt när vissa ärenden har ältats om och om igen. Det har hänt att familjemedlemmar har lagt sig i på irriterande vis. Språkförbistringar och kulturkrockar har också förekommit.

Kommunernas ansvar i flyktingverksamheten är stort

Sedan 2006 har Stefan Håkans varit stationerad i Vörå som flyktingkoordinator. Den kommunala flyktingbyrån som ansvarar för mottagningsverksamheten bytte namn till Vörå migrationscenter i början av 2019. Under centret lyder även Oravais flyktingförläggning numera.

Vilken roll har kommunen i upprätthållandet av flyktingverksamheten. Vad kan förbättras ytterligare?

– Kommunen har en viktig roll. Styrelsen och fullmäktige bör i samarbete med migrationscentret ta beslut om att ta emot flyktingar, förbereda mottagandet, säkra tillgången på tillgängliga bostäder och så vidare.

– Inte minst med tanke på familjeåterföreningar bör det finnas ett tillräckligt utvecklat kommunalt maskineri som sköter flyktingärenden.

– För att hålla det här maskineriet vid liv bör det finnas kontinuerlig verksamhet. Kontinuiteten i Vörå borde förstärkas. Fullmäktige har ännu inte fattat något beslut om att ta emot nya flyktingar. Samtidigt har utländska familjer och personer flyttat bort från orten, säger Håkans.

Stefan Håkans om…

… DET BÄSTA MED FINLAND: Att välfärdssystemet finns kvar till stor del och att det därför finns beredskap att bedriva en human och människovänlig politik.

..DET SÄMSTA MED FINLAND: Att det inte görs någonting för att bromsa den tilltagande negativa formen av nationalism. Detta är i längden ett hot mot demokratin och välfärden.

Lättare hitta stöd för kvotflyktingar

Under perioden 2008–2018 har Vörå kommun tagit emot cirka 200 kvotflyktingar och invandrare via familjeåterföreningar. Den senare kategorin utgör över hälften av tillströmningen.

– Vanligtvis har inflyttare stannat mellan några månader och några år. Undantag är en grupp burmeser som har rotat sig exceptionellt väl.

– Inför arbetet med nya Vörå kommuns integrationsprogram 2011 föreslog jag att det bör finnas en lokal integrationsutbildning. Förslaget fick understöd på alla nivåer. År 2014 inrättades det en skolklass för invandrare vid Norrvalla, säger Håkans.

Om du jämför det lokala engagemanget i flyktingfrågor 2019 med motsvarande läge för 25 år sedan. Hur kommenterar du spontant?

– Överlag var folk mera motiverade att göra insatser för flyktingar under den första perioden efter att Oravais flyktingförläggning grundades i början
av 1990-talet.

– Generellt sett står kvotflyktingar lite högre i kurs hos allmänheten. Det är svårare att hitta vänfamiljer och stödpersoner åt asylsökan-
de som befinner sig i ett tillståndsmässigt mera osäkert läge.

Stor givmildhet bland lokalbefolkningen

Kärvare byråkrati kring familjeåterföreningar har varit ett faktum i Finland sedan 2011. Inställningen till flyktingar har därtill försämrats sedan kri-
sen 2015.

– På sistone har negativa skriverier bidragit till att förmörka attityderna. Övergreppsfallen i Uleåborg och en viss brottslighet bland europeiska asylsökande är några konkreta exempel.

– Attitydförsämringarna verkar inte omfatta Vörå och grannkommunerna längs kusten och det är något att glädjas över. I samband med att Vörå tog emot 20 kongolesiska kvotflyktingar 2018 var lokalbefolkningens givmildhet stor när det ordnades en insamling av kläder, möbler och andra nödvändigheter, säger Håkans.

Stefan Håkans

  • ÅLDER: 66 år i december.
  • BOR i Smedsby, Korsholm.
  • UTBILDNING: Politices kandidat.
  • FAMILJ: Flickvännen Eva.
  • KARRIÄR I URVAL: Flyktingkoordinator i Korsholm (1994–1999), socialarbetare vid Vasamottagningen (1999–2002), flyktinigkoordinator i Oravais/Vörå (2006–2019).
  • SAMHÄLLSENGAGEMANG: 14 år i Korsholmsfullmäktige sedan 1979, varav 12 år som invald DFFF- och VF-ledamot och två år som suppleant och ersättare. Sitter i Vänsterförbundets österbottniska distriktsstyrelse.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här