Mats Löfström inleder sin tredje period som Ålands riksdagsledamot med ett starkt stöd i ryggen. Över 78 procent av ålänningarna röstade på honom.

Ovanligt många kandidater, 15 personer på fyra olika listor, ställde upp på Åland i årets riksdagsval. Riksdagsvalet ses också som en bra övningsarena som ger stor synlighet för dem som siktar på lagtings- och kommunalvalet i oktober.

Men valet tedde sig ändå klart på förhand. Mats Löfström hade flera trumfkort på sin hand.

Läs också: Riksdagsvalet 2023 – den politiska kartan ritas om, borgerligt som gäller

Sittande riksdagsledamot brukar vara svår att slå på Åland och Löfström har etablerat sig som en engagerad och tydlig politiker. Han backades dessutom upp av tre partier som tillsammans har en klar majoritet i Ålands lagting – Åländsk center, Liberalerna och Moderat samling.

I valet 2019 fick han 85 procent av de avgivna rösterna. I år fick han drygt 78 procent eller 10 518 röster. Valdeltagandet stannade på 59,7 procent.

Aktuella frågor

Mats Löfström räknar upp en rad frågor som ålänningarna velat diskutera med honom under valkampanjen. Hit hör statens höga skuldsättning liksom relationerna mellan det självstyrda Åland och statsledningen. En het fråga är också skattegränsen som omger öriket eftersom Åland står utanför EU:s skatteunionen.

– Den sistnämnda är i och för sig ingen fråga för den nationella lagstiftningen utan en fråga på EU-nivå, men den är viktig att lyfta i alla sammanhang eftersom den ställer till mycket merarbete och stor frustration speciellt för det åländska landbaserade näringslivet. Många ålänningar vill också få tillbaka möjligheten att få spela på Veikkaus, säger han.

Mats Löfström ser helst en ny regering med ministrar från Samlingspartiet, socialdemokraterna och Svenska folkpartiet ”och kanske någon till”.

– Sannfinländarnas språkpolitik går stick i stäv med åländska intressen. Vi är helt beroende av att tvåspråkigheten fungerar i praktiken. Vi måste förstås säkerställa att våra intressen bevakas oavsett vilka partier som sitter i regeringen, men visst vore det lättare med en regering utan Sannfinländarna, säger han.

Måste finnas alternativ

Nina Fellman, socialdemokrat och lagtingsledamot, fick näst mest röster eller 615. Men hon blir inte ersättare för Löfström utan det blir tvåan på hans lista, moderaten och lagtingsledamoten Wille Valve med 550 röster.

Nina Fellman säger att det var självklart för socialdemokraterna att ställa upp i valet ”även om vi vet att en socialdemokrat har minimala chanser att bli Ålands riksdagsman”.

– Men det måste finnas alternativ i ett demokratiskt val. Däremot är jag besviken på att det ordnades så få debatter, endast två och en av dem ordnade mitt parti, och att Mats Löfström inte ställde upp i någon av dem. Vi fick ingen chans att bryta våra åsikter mot hans, säger hon.

Mats Löfström är lika besviken som hon över att han inte var med i någon av debatterna.

Den första missade han eftersom det var viktiga omröstningar i riksdagen.

I den andra, som ordnades av Ålands Radio, fick endast en kandidat per lista vara med.

– Vi var tre kandidater från tre partier på samma lista. Jag ville inte armbåga mig fram utan vi drog lott om vem som skulle vara med och blev inte jag som vann den lottdragningen, säger han.