Befolkningens stigande ålder fäller inte kommunernas ekonomi. Men det gäller att reagera på förändringarna i tid. Alla kommuner kan klara sig om servicestrukturerna organiseras om inom de närmaste tio åren, visar en utredning från Perlacon.

Utredningen som gjorts av Perlacon gjort på uppdrag av Kommunförbundet och landskapsförbunden täcker alla kommuner och landskap i Finland.

Förändringarna i olika åldersgrupper är nu större, dyrare och svårare att organisera än någonsin tidigare. Därför måste kommunerna reagera fort.

Kommunernas sammanräknade behov av tilläggsfinansiering har kalkylerats till cirka en miljard euro per år i reella termer om kommunerna anpassar sig i samma takt som servicebehovet växer. Om de inte anpassar sig kommer det att behövas mer än 3,2 miljarder euro i reella termer för att finansiera de kommunala tjänsterna.

Inte bara driftsekonomin utan också investeringarna och anläggningstillgångarna påverkas av den demografiska utvecklingen. Orter med flyttningsunderskott har många byggnader som riskerar bli överflödiga – den överflödiga egendomen kan växa till rentav en och halv miljard euro.

På orter med flyttningsöverskott ökar istället byggbehovet till rentav tre miljarder euro, av vilket Nylands andel uppgår till två miljarder.

Flyttningsöverskott kan öka kostnaderna

Inflyttningen fördelas inte jämnt över åldersgrupperna. Vid granskning av statistiken ser man att de som flyttar främst är personer i 18–35 års åldern. Gruppen över 35 år är mindre benägna att flytta än väntat.

När man granskar kommunens kunder enligt åldersgrupp märker man att det är personer under 18 år och över 65 år som använder den kommunala servicen mest. Servicen till dessa åldersgrupper kostar mer än de inkomster man får av samma grupp , bl.a. i forma av skatteinkomster och statsandelar.

Kommuninvånaren blir inte nettobetalare i kommunen förrän i genomsnitt 25 års ålder. De som är i arbetsför ålder är nettobetalare till pensionsåldern.

Omläggningen måste börja genast

Alla kommuner måste snarast reagera på förändringarna i befolkningens ålderssammansättning. På vissa orter minskar befolkningen, annanstans ökar den. Men befolkningen åldras i alla kommuner. De verkliga effekterna av befolkningsprognosen bör därför beaktas såväl i kommunernas strategier som i det nationella beslutsfattandet. Reagerar man i tid har kommunen möjlighet att klara sig.

– De beräkningar som nu publicerats ger kommunerna planeringsverktyg inför de utmaningar som de demografiska förändringarna medför. Det är fråga om hållbarhetsberäkningar, som visar den utveckling som väntar om inga beslut om ändringar fattas. Anpassning är en möjlighet, men fönstret är öppet bara en kort tid, kommenterar Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina utredningsresultatet.

Mera material om utredningen.