Finlandssvenskarna blir fler men inte i Hangö, Kristinestad och Pyttis

- Den svenskspråkiga befolkningen minskar framför allt på de orter som överlag har befolkningstapp, säger professor Jan Saarela.
- Den svenskspråkiga befolkningen minskar framför allt på de orter som överlag har befolkningstapp, säger professor Jan Saarela.
8.4.2020

Den svenskspråkiga befolkningen i Finland förväntas öka med ett par tusen personer fram till år 2040. Men det finns stora regionala skillnader. Den kraftigaste minskningen av antalet svenskspråkiga förväntas ske i Hangö (-26 %), följt av Pyttis (-16 %) och Kristinestad (-16 %).

Befolkningsprognosen har gjorts av Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi, på beställning av tankesmedjan Magma och Folktinget.

Saarela har analyserat utvecklingen för den svenskspråkiga befolkningen 1990–2018 och ger en riktgivande befolkningsprognos på kommunnivå fram till år 2040.

– Om vi ser till hela landet ger prognosen en ökning av den svenskspråkiga befolkningen med 1 800 personer eller ungefär 1 procent fram till 2040, säger Saarela.

Skillnaden mellan olika delar av Svenskfinland är stor. Ökningen beräknas vara störst på Åland, där den svenskspråkiga befolkningen kommer att växa med 17 procent, alltså nästan 4 400 personer. En tydlig ökning sker också i Sibbo (28 %), Grankulla (18 %), Larsmo (16 %) och Åbo (14 %).

Vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av svenskspråkig befolkning, kommer ändå att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal. Den kraftigaste minskningen av antalet svenskspråkiga förväntas ske i Hangö (-26 %), följt av Pyttis (-16 %) och Kristinestad (-16 %).

– I de kommuner där den svenskspråkiga befolkningen minskar är befolkningstappet överlagt stort. Det ser man t.ex. i Sydösterbotten, säger Saarela.

”Fler begravningar än dop”

– Det är klart att en sådan här prognos väcker känslor och tankar, men det ger oss också orsak att tänka och planera för framtiden. Vilka förändringar behöver vi? Hur ska skolnätet se ut i framtiden och så vidare, säger Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad.

Kristinestad hör till en av de kommuner där befolkningen åldras.

– Begravningarna är fler än dopen i Kristinestad, säger Segervall.

Enligt prognosen bor den svenskspråkiga befolkningen i framtiden allt mer i städer och regioncentra.  Förlorarna i detta hänseende är många kommuner på fastlandet som inte gränsar till en större stad, speciellt om de har en ogynnsam åldersstruktur och en förmodat stor utflyttning.

Det här har Segervall också märkt av i Kristinestad. Eftersom det inte finns utbildningsmöjligheter på orten efter gymnasiet flyttar många ungdomar till studieorter.

– Det är bra, men vi måste jobba på att locka dem tillbaka hem igen efter studierna, t.ex. genom att få in dem på praktik i våra företag, säger Segervall.

Hon hoppas också den pågående coronakrisen öppnar nya möjligheter.

– Jag är själv glad att jag just nu bor i Kristinetad och inte inne i en liten höghuslägenhet i en storstad. Nu lär vi oss distansarbeta och jag hoppas diskussionen om att man kan bo på en annan ort än där man jobbar verkligen tar fart nu, säger Segervall.

Saarela poängterar att den stora omvälvningen i befolkningsstrukturen i Svenskfinland kommer att utgöras av det ökande antalet och den ökande andelen personer med annat modersmål än finska eller svenska.

Hela rapporten och kommunvisa siffror hittar du på Magmas sidor.