Kinnunens långa väntan på reformen

Marina Kinnunen. Foto: Johannes Tervo.
Marina Kinnunen. Foto: Johannes Tervo.
21.5.2018

Skjut inte upp vårdreformen igen, säger nyvalda sjukvårdsdirektören Marina Kinnunen i Vasa. Hennes viktigaste uppdrag just nu är att förbereda Österbotten för vårdreformen. Förarbetet är klart och nu behövs det konkreta beslut och ny lagstiftning.

Som före detta tävlingssimmare är Marina Kinnunen van att jobba hårt för att nå sina mål. Som barn simtränade hon i simhallen före och efter skoldagen. Som vuxen fortsätter hon dubbeljobba. Samtidigt som hon är sjukvårdsdirektör för Vasa sjukvårdsdistrikt är hon också  förändringsledare för vårdreformen i Österbotten. Direktörsjobbet är heltid, förändringsledarskapet deltid (50 procent).

– Om jag inte älskade det här jobbet så mycket som jag gör, hade det aldrig gått att kombinera två så här stora och svåra uppdrag, säger hon och medger att det i längden är omöjligt att jobba så mycket som hon gör just nu.

Vi träffas i hennes arbetsrum, ett hörnrum på sjunde våningen i administrationsbyggnaden på sjukhusområdet i Vasa. Den ena väggen domineras av en fullskriven whiteboardtavla med organisationsscheman, pilar och strategiska nyckelord så som ”laatu”, ”hyte”, ”digi” och ”palvelut” i olika färger. Det här är koder som är omöjliga att knäcka för en utomstående, men självklara för den som är djupt inne i vårdreformens dna.

Marina Kinnunen, sjukvårdsdirektör

  • Ålder: 40 år, född i Västerås i Sverige
  • Familj: Man, två barn (12 och 14 år) och en hund
  • Utbildning: Ekonomie doktor (Vasa universitet 2010), sjukskötare (2000)
  • Bor: I radhus i Vasa
  • Läser som bäst: Voittamisen anatomia av Aki Hintsa
  • Hobbyer: Tränar unga simmare några gånger i veckan, promenader med familjens hund
  • Drömyrke: Jag hade två drömyrken som liten, att ta värvning i armén för att sticka strumpor åt beväringarna eller bli president.

Marina Kinnunen har haft olika uppdrag inom Vasa sjukvårdsdistrikt och centralsjukhuset i närmare 20 år. Hennes första jobb på sjukhuset var som sjukskötare. Som sjukskötarstuderande skrev hon in sig på Vasa universitet där hon studerade organisation och ledning, studier som småningom resulterade i en doktorshatt och nya uppgifter på centralsjukhuset. Hennes första ledarjobb var som sjukhusets kvalitetschef.

– Arbetet som kvalitetschef utvecklade mig till att bli en strategisk ledare. En kvalitetschef har i regel varken personal eller makt. Mitt sätt att leda blev därför att motivera medarbetarna.

Marina Kinnunen valdes i mars  till sjukvårdsdirektör för Vasa sjukvårdsdistrikt efter Göran Honga. Helt nytt är uppdraget inte för henne. Medan Honga arbetade deltid som förändringsledare, skötte Kinnunen delar av hans direktörsuppgifter.

– Den största förändringen är att jag inte längre kan kolla med Göran innan jag besluter något, skrattar hon.

Marina Kinnunen är van att ställa upp mål för sitt arbete. När jag ber henne berätta hur målsättningen för vårdreformen i Österbotten ser ut, kommer svaret blixtsnabbt:

– Reformen får inte försämra den vård vi erbjuder invånarna. Tvärtom ska vi planera förändringen så bra att vården blir bättre när landskapet tar över.

Kinnunen understryker att kvaliteten på vården i den offentliga sektorn måste vara hög. Det borgar för att invånarna inom ramen för valfriheten väljer den offentliga sektorn också i framtiden.

– De som väljer oss när valfriheten genomförs, måste vi betjäna så bra vi bara kan.

Kinnunen ser inte den privata vårdsektorn eller den tredje sektorn som ett hot.

– Min förvissning är att vi i Österbotten kommer att kunna dra nytta av alla tre sektorer. Den privata sektorn är bra på vissa saker, den offentliga på andra. När vi integrerar alla tre får vi en bra helhet som gynnar invånarna.

Österbottens landskap, som axlar ansvaret för vården 2019, har som sin målsättning att ge landets bästa vård – på två språk.

– När alla jobbar mot samma mål, har vi förutsättningar att lyckas, säger Kinnunen med emfas.

Det som hon fruktar mest är att vårdreformen ska skjutas upp ytterligare ett år.

– Vi behöver lagstiftningen nu! Att skjuta upp reformen en gång till är det sämsta alternativet. I ett sådant läge finns det ingenting vi kan jobba vidare på längre. Nu måste vi vidare, problem kan alltid rättas till i efterhand.

Du säger nej till att skjuta upp verkställigheten, men vad händer om reformen faller i riksdagen?

– Det arbete vi lagt ner på förberedelserna här i Österbotten har inte varit förgäves. Faller reformen helt och hållet kommer vi att gå vidare och integrera social- och hälsovården i landskapet i alla fall. Det kan förstås hända att det i det läget finns kommuner som väljer att hoppa av och sköta social- och hälsovården själva, så helt samma resultat får vi inte utan reform.

Tre målsättningar

På whiteboarden i sitt arbetsrum har hon skrivit upp sina närmaste medarbetares strategiska mål. Varför?

– Det är så här vi jobbar här. Var och en av oss har tre egna strategiska mål som vi jobbar med vid sidan av de övriga arbetsuppgifterna. Varje månad träffas vi och går igenom hur långt var och en har kommit. Det här är en bra metod för mig att som chef följa med hur saker utvecklas, utan att behöva blanda mig i det dagliga arbetet.

Själv har hon – givetvis! – också tre strategiska målsättningar för sitt arbete.

– Ett av mina mål handlar om vårdreformen och om hur vi bygger upp den offentliga sjukvården i det nya landskapet. Det andra målet handlar om att förnya rapporteringen till sjukvårdsdistriktets styrelse och det tredje om vårt planerade sjukhusbygge för 130 miljoner euro.

Landskapsval i oktober

I oktober väljer invånarna i de 18 landskapen i Finland medlemmarna i landskapens högsta beslutandeorgan, landskapsfullmäktige. Vilka förväntningar har hon som nyvald sjukvårdsdirektör på de nya politikerna, sjukvården är trots allt den största och dyraste verksamheten i det kommande landskapet?

– Jag hoppas att landskapspolitikerna tar sig tid att sätta sig in i ärendena. Det kommer inte att vara lätt, för det är ju inte enbart vårdfrågor som ska avhandlas i landskapsfullmäktige. Vidare hoppas jag att de politiker som blir invalda vill jobba tillsammans med oss tjänstemän. Om båda sidor gör sitt bästa kan vi nå vårt mål om att erbjuda landets bästa sjukvård på två språk. Det som också är viktigt att komma ihåg är att en landskapspolitiker inte representerar sin egna kommun, utan hela landskapet.

3 bra saker med landskaps- och vårdreformen ur sjukvårdsdirektörens perspektiv:  

  1. Det är jätteroligt att planera för framtiden
  2. Integrationen av specialsjukvården, primärhälsovården och socialvården kommer att bli bättre
  3. Jag älskar utmaningar, i det nya landskapet kommer jag att jobba tillsammans med de nya politikerna. Det blir nytt och spännande.

3 dåliga saker med landskaps- och vårdreformen ur sjukvårdsdirektörens perspektiv:  

  1. Tiden är en utmaning. Det finns saker som skulle bli bättre om vi hade mera tid.
  2. Det blir omöjligt att jobba vidare med reformen och vi inte får de nya lagarna snart.
  3. Förändringar kan upplevas som ett hot av många. Samtidigt innebär förändring att vi måste ställa frågan: Varför jobbar vi här, egentligen?

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här