Petra Theman leder Raseborg. Foto: Robert Seger

I dag på internationella kvinnodagen leds var tredje kommun eller stad av en kvinna, och av alla kommundirektörer som valdes under 2023 var nästan hälften kvinnor.

Man behöver inte gå särdeles långt tillbaka i tiden om man vill bli påmind om ojämställdheten mellan könen i ledande positioner. Ännu år 1997 var hela 92 procent av alla kommun- och stadsdirektörer män.

– Ett av de största hindren för att kvinnor ska söka platsen som kommundirektör är sannolikt kvinnorna själva: självkritiken bromsar upp kvinnors iver över att söka sig till kommunledningen. Kvinnor borde ta mer mod till sig och ge sig in i ansökningsprocesserna, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid Kommunförbundet.

Den offentliga kritik som ofta förekommer i valprocessen och i uppgiften som kommun- eller stadsdirektör kan göra kvinnor mer tveksamma än män.

– Kvinnor verkar också kräva en hel del kompetens och kunnande av sig själva innan de söker sig till ledande positioner. Attityder förändras långsamt: tidigare har det inte funnits så många uppmuntrande exempel på kvinnor i ledande positioner som i dag, säger Pekola-Sjöblom.

– I dagsläget finns det lyckligtvis många goda förebilder.

Också åldern spelar roll, vilket belyses i Kommuntorgets artikelserie om unga i politiken, klicka här för att läsa mera:

– Det behövs fler unga beslutsfattare i kommunerna. Det händer så lätt att unga förbigås när en kommun fokuserar på gruppen barn, säger Amanda Åkersten, 25-årig fullmäktige- och styrelsemedlem i Korsnäs.

Kvinnor: Mer stress i arbetet

Jämfört med sina manliga kollegor upplever kvinnliga kommundirektörer mer stress i arbetet. Det framgår av en arbetshälsoundersökning som gjordes bland kommundirektörer år 2022.

Kvinnliga kommundirektörer känner oftare än män att de försummar hemmet på grund av sitt arbete. Därtill berättar kvinnor betydligt oftare att de upplevt trakasserier eller hot i arbetet.

Gun Kapténs leder sedan 1987 Larsmo. Bild: Joakim Snickars.

Kvinnliga kommundirektörer uppger också oftare än manliga att de är oroliga för olika utmanande samhällsfenomen. Den egna kommunens ekonomiska situation och den offentliga debatten var till exempel frågor som oroade betydligt fler kvinnliga än manliga kommundirektör, enligt enkäten ”Hur pulserar din kommun” som gjordes i årsskiftet 2023–2024.

För kommunens del spelar det ingen roll vilket kön kommundirektören har – eller det borde i alla fall inte göra det – huvudsaken är att den mest lämpliga och kompetenta av de sökande väljs.

– Faktorer som är viktigare än kön är bland annat personlighet, samarbetsförmåga, förmåga att se helheter och arbetserfarenhet. Både i beslutsfattandet och beredningen är det i vilket fall som helst önskvärt med både kvinnliga och manliga perspektiv, sammanfattar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.