Ukrainska flyktingar: Kommunmodellen tryggar hjälpen

Lärare Erika Ulfsson (i mitten) tar hand om ukrainska elever vid Malmska skolan i Pargas. Invandringskoordinator Gudrun Degerth bedömer att deras antal är ungefär den samma i Pargas i höst som den var på våren då Kommuntorget senast skrev i ämnet.
Lärare Erika Ulfsson (i mitten) tar hand om ukrainska elever vid Malmska skolan i Pargas. Invandringskoordinator Gudrun Degerth bedömer att deras antal är ungefär den samma i Pargas i höst som den var på våren då Kommuntorget senast skrev i ämnet. (Robert Seger)
29.7.2022

Behovet av hjälp är lite mindre samtidigt som det är allt mera vardagslunk i kommunerna.

Mängden personer som flytt kriget i Ukraina till Finland har enligt Migrationsverket ökat från ungefär 19 000 till över 31 000 sedan Kommuntorget på våren skrev om invandringen. De flesta kommer till huvudstadsregionen men många bosätter sig i kommuner runtom i landet, bland andra Pargas och Raseborg.

För de cirka 80 ukrainare som valt att stanna i Pargas finns boende, arbete och utbildning. Somliga har åkt hem. Det säger flyktinghandledare Gudrun Degerth.

Hon bedömer att Pargas möjlighet att hjälpa och ta hand om de nyanlända är bra just nu. Också utsikterna är hållbara.

– Kommunmodellen hjälper. Staten ersätter Pargas för kostnader som kommunen har då det gäller till exempel boende och utbildning.

– Behovet av ytterligare hjälp i skolorna och i småbarnspedagogiken klarnar senare i höst, säger Degerth.

Kommunens kostnader ersätts med viss fördröjning och ersättningarna täcker kanske inte allt, men också i Raseborg säger flyktingkoordinator Karin Ljung-Hägert att Kommunmodellen som garanterar kommunerna en ekonomisk knuff av staten fram till mars 2023 är en bra sak.

Antalet ukrainare i Pargas är cirka hundra.

Läs mera om kommunmodellen här.

Tack vare Kommunmodellen är det enklare för Pargas och Raseborg att ordna med kommunalt boende och annan hjälp. Eftersom en del ukrainare ändå väljer att bo i privat inkvartering är det svårt för kommunerna att bedöma deras exakta antal och behov av hjälp.

– Glädjande många har fått jobb och en studieplats, säger Gudrun Degerth.

Också i Korsholm säger integrationskoordinator Josefine Häggblom att de familjer som hittills har bott i privat inkvartering nu allt mera tar kontakt och önskar eget boende. Det handlar om några tiotal personer.

– Vi har fått helt nya möjligheter att inkvartera de personer som omfattas av tillfälligt skydd. Vi kan skriva avtal med en mottagningscentral och få ersättning för inkvartering.

– I vår kommun är den största utmaningen för tillfället att hitta tillräckligt med bostäder åt våra flyktingar, säger Häggblom.

En utmaning kan vara att hitta ett gemensamt språk i utbildningen och på arbetsplatsen.

– Kurser i finska och svenska arrangeras på hösten. Många talar engelska. Och så finns ”Google Translate”. Översättningsappen används flitigt, säger Gudrun Degerth i Pargas.

Läs mera: I Esbo och Kimitoön är kommuninvånarna viktiga när ukrainare hjälps och Oklart hur kommunerna ska ersättas för ukrainska flyktingar

Lyssna: ”Ukrainarna som kommer till Finland är i chock” – Degerth, Janfelt och Segervall i Torgpodden #27 om flyktingmottagandet

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här