Oklart hur kommunerna ska ersättas för ukrainska flyktingar

Många kommuner och städer tar emot människor som flyr kriget i Ukraina. Stadshuset i Helsingfors, upplyst med Ukrainas färger.
Många kommuner och städer tar emot människor som flyr kriget i Ukraina. Stadshuset i Helsingfors, upplyst med Ukrainas färger. (Helsingfors stad)
20.4.2022

En lång rad kommuner förbereder sig just nu på att underteckna avtal med statliga flyktingförläggningar för att integrera ukrainska flyktingar.

– En färsk enkät visade att var femte kommun eller 22 procent redan har varit i kontakt med Migrationsverket för att få till stånd ett samarbetsavtal, säger Ari Korhonen, specialsakkunnig på Kommunförbundet.

Samma enkät avslöjade att två tredjedelar av alla kommuner förhåller sig positivt till att överta ansvaret för de ukrainska flyktingarna.

– Vi har meddelat att vi är intresserade av att underteckna ett samarbetsavtal med Migrationsverket. Vi siktar på att kunna inkvartera cirka 100 ukrainska flyktingar, säger Karin Ljung-Hägert, invandrarkoordinator i Raseborg.

Svensk integration

Cirka 90 ukrainska medborgare har hittills registrerat sig i Raseborg. Samtliga bor för närvarande hos familjer som har erbjudit sig att inkvartera dem.

– De flesta av de ukrainska flyktingarna har valt finska som integrationsspråk, men i de fall där värdfamiljen talar svenska har det också hänt att svenskan får företräde, säger Ljung-Hägert.

– Det finns ett stort mörkertal i statistiken eftersom många ukrainska medborgare inte har hunnit registrera sig hos polisen efter sin ankomst.

Enligt Migrationsverkets senaste statistik är det 18 951 ukrainska flyktingar som har ansökt om tillfälligt skydd eller asyl i Finland efter att Rysslands anfallskrig i Ukraina började den 24 februari.

– Det finns ett stort mörkertal i statistiken eftersom många ukrainska medborgare inte har hunnit registrera sig hos polisen efter sin ankomst, säger Hanna Paasikoski, kommunikatör på Migrationsverket.

Staten betalar skolgången

Regeringen kom i samband med budgetförhandlingarna fram till att staten ersätter till fullo alla sådana kommunala utgifter inom småbarnspedagogiken och grundskolan som har en koppling till den ukrainska flyktingkrisen.

De ukrainska flyktingarnas boende i kommunerna ska enligt Migrationsverket ersättas utifrån de rekommendationer som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har utfärdat. I övrigt finns det fortfarande en del frågetecken kring ersättningsnivåerna.

– Det är oklart hur stora ersättningar som staten kan betala för social- och hälsovårdens eller arbets- och näringsbyråernas tjänster till ukrainska medborgare. Det återstår att se hur det blir, säger Korhonen.

Ersättningsnivån torde skräddarsys utifrån den servicenivå som varje kommun förbinder sig att stå för.

– Vi har ett möte med Vasas kranskommuner den här veckan där vi ska diskutera samarbetet med Migrationsverket. På det mötet kommer vi säkert överens om den regionala arbetsfördelningen och vilken service vi kan erbjuda, säger Josefin Häggblom, integrationskoordinator i Korsholm kommun.

Inga klumpsummor

Just nu är det 15-20 ukrainska flyktingar som är inhysta hos lokala familjer i Korsholm. En del av flyktingarna integreras på svenska.

– Vi strävar efter att erbjuda barnen skolgång i den skola som ligger närmast den plats där de bor just nu. Vi har beredskap att integrera både på svenska och finska, men så kallad förberedande undervisning finns endast på svenska, säger Häggblom.

Varken Migrationsverket eller de övriga statliga myndigheterna har hittills gått ut med schablonmässiga klumpsummor för de ersättningar som ska betalas till kommunerna för mottagningen av de ukrainska flyktingarna.

– Inga exakta ersättningsbelopp har nämnts i de anvisningar vi har fått. Det blir väl en förhandlingsfråga, säger Häggblom.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här